Jag är en tjej på 13 år som umgås med ett gäng som är i femtonårsåldern och uppåt. Jag dricker mig oftast full på fester när det är helg. Jag röker och det har hänt att jag har provat droger. Jag har en bra familj men jag är lite oroad över att särskilt min pappa, som är polis, ska få reda på att jag dricker bland annat. Mina föräldrar jobbar rätt så mycket, men de försöker hålla koll på mig ändå. De vet inte om att jag festar så mycket som jag gör. Jag säger oftast att jag ska till någon kompis och ibland att det är fest. Men de tror att jag umgås med mina klasskamrater, vilket jag gör ibland. Men när det är fest så brukar jag umgås med äldre så att jag får tillgång till alkohol bland annat. Jag har fått en del utskällningar av mamma och pappa, då jag kommit hem för sent…så de kanske anar lite…? Men jag gillar ju att umgås med folk och festa, men det som gör att jag skriver till dig är en händelse som inträffade för ca två veckor sedan. En lördagskväll var jag hos en 20-årig kille som hade fest i sin lägenhet. Vi var ett 20-tal personer i lägenheten. Vid 11-tiden började festen urarta lite, då några började slåss. Poliser kom till platsen och försökte få personerna att sluta bråka. Jag kommer ihåg att jag stod i fönstret när en polisbil kom. Jag tror att jag såg min pappa när han klev ur polisbilen. Jag tror att det var han för jag hörde också hans röst inne i lägenheten. Men han såg mig inte, eftersom jag gömde mig. Om han hade upptäckt mig vad tror du kunde hända mig då? Jag blev så rädd då jag insåg att en av poliserna var min pappa. Jag var livrädd för att bli upptäckt. Jag skämms inte för mitt festande inför andra, men jag skulle skämmas mycket inför mina föräldrar om dom fick reda på det… Skulle min pappa bli jätte arg på mig då eller?? Har han en skyldighet att gripa mig om han t.ex. träffar på mig på en fest med alkohol…? Idag är väl det vanligt att man dricker och så i unga år…? Snälla, hjälp mej! Tack!

---

SVAR

Kanske skulle din pappa bli arg, men mest tror jag att han skulle bli rädd och ledsen. För det finns ingen förälder som önskar att deras 13-åring umgås med äldre och skadar sig själv med alkohol och droger. Utan dom flesta föräldrar blir väldigt ledsna över att upptäcka en sådan sak. Många föräldrar blir också ledsna på sig själva för att dom känner att dom misslyckats att stötta sina barn tillräckligt så dom klarar att stå emot äldre kompisar erbjudande om alkohol och droger. Så, dom föräldrar som blir arga, blir det mest av rädsla.

För oavsett om du anser att det är vanligt att 13-åringar dricker och tar droger så är det generellt väldigt ungt och inte så vanligt som du verkar tro. Och det är definitivt inte riskfritt då du säkert vet att alkohol skadar dig betydligt mer när du är så ung som du eftersom hjärnan inte är färdigutvecklad. Dessutom så är det inte riskfritt sett ur andra synvinklar heller. Att umgås med äldre och dessutom vara alkoholpåverkad försätter ibland en i situationer där man kan bli utnyttjad på olika sätt, och då främst kanske sexuellt. Och det är inget jag skulle önska min värsta ovän, då jag träffat alltför många tjejer som råkat ut för det och fått sina liv förstörda för många år framöver. Men ingen av dom trodde någonsin att det skulle hända dom, varför många önskar att dom haft modet att sluta umgås med vissa, eller att dom vågat berätta för sina föräldrar innan något hände.
Längst in tror jag att du vet allt det här, och vet att det här du håller på med kan sluta i katastrof för dig, men det kan vara oerhört lockande att umgås med äldre och att festa kan kännas väldigt kul, varför man många gånger slår undan sådana tankar när man är 13. Och din pappa som säkert sett en hel del av detta jag pratat om i sitt jobb, vet också att det här är farligt, varför han säkerligen skulle bli både rädd och ledsen om han fick veta. Samtidigt skulle han vilja veta för han skulle vilja ha en chans att hjälpa dig innan något hände, och faktum är att jag tror att du själv också skulle vilja ha den hjälpen.

Så, mitt råd till dig är att du tar mod till dig och går till dina föräldrar och berättar. Berätta för dom att det finns saker dom inte känner till och saker som du tror dom skulle bli arga över att höra. Försök sedan berätta för dom det du berättat för mig. Dom kanske blir arga först, men som jag sade så är det mest för att dom blir rädda för allt som dom vet skulle kunnat hänt dig. Förhoppningsvis kan ni prata om detta och komma överens om hur fortsättningen ska se ut.

Skulle det nu vara så att du absolut inte kan tänka dig att prata med dina föräldrar om det här, hoppas jag att du tar mod till dig och går till skolkuratorn eller kuratorn på närmaste Ungdomsmottagning. För enligt min erfarenhet behöver du stöd i det här, då det kan vara svårt att förändra en sådan här sak själv och stå emot kompisars erbjudande. Men du är inne på en väg som är långt ifrån bra, och en väg som i värsta fall kan förstöra mycket av din framtid, varför min erfarenhet är att du bör ta det på allvar och ta hjälp av någon om det nu är så att du inte klarar att prata med dina föräldrar.