hej! jag en kille som har ett jobbigt problem. Det här med tidig utlösning har man ju hört att det är vanligt. Men att det är något man tränar bort nu har det gått ett år med tjejen och fortfarande samma problem. Det har gått så långt att jag drar mig numera undan för att slippa ha sex. Ska det behöva vara så här för alltid? jag e 20 bast.

---

SVAR

För tidig utlösning kan precis som du säger bli ett problem i samlivet och detta plågar många killar. Enligt min erfarenhet så är det inte alltid helt enkelt att "träna bort" som du uttrycker det. Nu vet inte jag hur du själv "tränat", men allmäna råd är att prova att onanera innan samlag, eller att avbryta samlaget när du känner att du håller på att komma och istället koncentrera dig på din tjej genom att smeka och på olika sätt tillfredsställa henne. Vissa kan också uppleva att dom blir mindre känsliga när dom tex använder kondom även om dom inte skulle behöva det med tanke på graviditet och smittorisk.

Kanske har du redan provat allt det här utan resultat. Mitt råd är i sådant fall att du provat att ringa RFSU:s rådgivningstelefon. Du hittar numret på deras hemsida www.rfsu.se
Klicka på RFSU-kliniken så hittar du både telefonnummer och tider dom tar emot samtal. Det kan nämligen vara lättare att reda ut sådana här problem när man pratas vid och dom har också möjlighet att ge dig råd om vart du kan vända dig om du vill söka mer specifik hjälp i din hemkommun. Så prova det alternativet om inget annat funkar, för självklart ska du inte behöva ha det så här för resten av livet.

Ett litet råd så här på slutet är att du pratar med din flickvän om det här. Ni har förmodligen pratat om det, men berätta för henne att det här börjar bli så jobbigt för dig att du drar dig för att ha sex. Annars är det nämligen lätt hänt att hon börjar hitta sina egna förklaringar till varför du drar dig undan och många kan lätt börja tro att den andre slutat älska en osv, varför det är lätt att det uppstår ytterligare problem om man inte säger som det är. Och mer problem och förvecklingar är ju varken du eller hon betjänta av, varför det är bra om du pratar med henne. Då ger du samtidigt henne en chans att stötta dig om det blir så att du söker hjälp för det här problemet, och stöd kan man aldrig få för mycket av.