jag undrar en sak: vad ska man göra om man har en kompis som inte gör annat än att pluggar. Hon går första året på gymnasiet med inriktning natur. Hon är väldigt duktig i alla ämnen, och alla lärare älskar henne, och så har det alltid varit. Hon säger att hon tycker det är jättekul att plugga och göra läxor. Hon gör även onödigt mycket (det hon inte har läxa i). Alltså VARENDA gång jag ringer till henne pluggar hon! Hon kan knappt träffa mig några timmar för hon har ett prov om tre veckor som hon måste plugga till. Hon har lixom blivit besatt av att plugga. Hennes familj har inga krav på henne och hon känner inte att hon måste lyckas (har frågat henne många gånger). När vi gick ut 9:an hade hon nästan alla mvg man kunde ha. Hon säger att hon tycker det är skitkul med alla ämnen, men det kan ju inte stämma (eller??). Vi håller på med samma idrott oxå, å hon har ju långa skoldagar ibland, så hon hinner knappt hem innan träningen börjar ibland. Och hon klagar alltid över att hon inte hunnit äta, är trött, har ont där och där…. vilket är jobbigt! jag har sagt till henne att hon inte måste gå på varje träning… hon MÅSTE ju hinna äta å vila oxå. Hon äter frukost vid halv 7, lunch vid 11.30 och sen inget förrän hon kommer hem efter träningen, sent på kvällen. Hon är inte överdrivet smal (hon har alltid varit ganska smal)och är medveten om att hon måste äta. Det går inte en dag utan att hon pluggar!! Hon verkar må bra i övrigt. Hennes familj stöttar henne och hon trivs jättebra i skolan, jättebra kompisar. Hon älskar sina husdjur och trivs hemma. Men varför pluggar hon så mycket? Hon kommer snart inte orka mer om hon fortsätter så här. Hon säger att hon inte känner några krav som hon måste uppfylla… hjälp! jag klarar inte av att se henne bara plugga. hon har inget annat liv, bara i böckerna. Hon vill aldrig göra nåt, eftersom hon måste plugga. Snälla hjälp, vad ska jag göra! Hon visar inga tecken på at må dåligt och jag har pratat med henna. Vi går inte på samma skola längre. Hjälp!!

---

SVAR

Det du kan göra är det som du redan gjort och fortfarande verkar göra, nämligen att prata med henne och fråga om hur hon känner det och hur hon mår. Men säger din kompis att hon gillar det här och du inte ser några tecken på att hon skulle må dåligt så får du försöka respektera hennes val. För det är inte helt omöjligt att hon faktiskt finner ett nöje i att läsa och lära sig saker. Men det är lätt hänt att man blir misstänksam och tror att det finns oerhörda prestationskrav bakom det hela. Det kan fortfarande vara så, och sannolikt skulle din kompis må bättre om hon kunde dra ner på tempot något, men det är hennes val och inte ditt. Så, även om du tycker det känns tråkigt att hon aldrig har tid att umgås och koppla av som du skulle vilja, så är det hennes liv och hennes val, varför du inte kan göra så mycket mer åt det än det du gjort och gör. Så, om du vill kan du berätta för henne hur du känner och hur det hela verkar för dig, samt berätta att du tycker det är tråkigt att hon alltid prioriterar bort dig. Kanske får det henne att prioritera lite annorlunda, eller så fortsätter hon som vanligt.

Skulle det däremot vara så att du märker att hon börjar må dåligt, och visa tecken på att det hela gått överstyr, så tveka inte att prata med hennes föräldrar eller någon annan vuxen som kan rycka in. Men förhoppningsvis så går det aldrig så långt. Däremot så kan det ju bli så att din kompis blir väldigt isolerad då ingen längre frågar henne om hon ska följa med på saker om hon tackar nej hela tiden och prioriterar sin läsning. Men det är som sagt fortfarande hennes val som ingen mer än hon själv kan ändra på.