Hej! jag blir så osäker på en kompis.. ibland svarar hon på sms och när jag ringer och ibland inte.. jag blir så osäker på henne. Hon verkar jättepositiv och så när vi ses, men när jag sen ringer henne så svarar hon inte.. och ibland så svarar hon inte på mina sms. Det känns lite jobbigt och jag känner mig rätt så bortgjord. Har skickat henne ett sms för en vecka sen och frågat om vi kan ses men inte fått något svar.. känner mig jättedum och bortgjord och vet inte om hennes tystnad beror på att hon inte vill träffa mig? Vad ska jag göra? Hur gör man i såna här lägen? Snälla, behöver ett råd!!!

---

SVAR

När man hamnar i sådana här situationer är det lätt hänt att man direkt tänker att det har något med en själv att göra. Känslan av att bli avvisad kan dyka upp, och det är lätt hänt att man känner sig bortgjord för att man visar att man vill träffa någon som eventuellt inte vill samma sak.
Men enligt min erfarenhet så finns det många gånger andra förklaringar än att det handlar om en själv. Om någon svarar på kontakt oregelbundet, eller själv tar kontakt oregelbundet så beror det många gånger på att personen ifråga själv kan ha det lite stökigt i sitt liv, vilket gör att vänskapsrelationer får stryka på foten. Det kan vara allt från problem med partners, familj till stress över skola, arbete, fritidsaktiviteter osv. Ibland är det också ren obetänksamhet, dvs personen tänker inte på hur det kan uppfattas att han/hon inte svarar direkt, eller hör av sig tillbaka. När man frågar personen så blir det ett förvånat "Va, men jag trodde du visste att vi var vänner!"

Vad jag vill säga är att det alltså inte alltid behöver handla om en själv, även om det är naturligt att tänka den tanken först. Mitt råd är därför att du söker upp den här kompisen och helt enkelt frågar henne. Säg som det är att du blir osäker när hon inte svarar, och att du undrar om det är något hon tycker är fel mellan er eller om det är andra saker i hennes liv som gör att hon inte hör av sig. Förhoppningsvis får du en förklaring till varför hon inte svarar, och skulle det nu vara så att det ändå handlar om er relation så är det ändå oftast bättre att man pratar om det öppet och kommer överens om ifall man ska jobba på att försöka förbättra vänskapen eller om man ska gå åt vars ett håll. Men då vet du i alla fall det och slipper gå runt och undra.
Sist vill jag säga att du inte behöver känna dig bortgjord på grund av det här. Det är inget fel i att visa att man vill umgås med någon, vän som partner, även om den andre inte alltid känner samma sak. Så, var istället stolt över att du vågar ta kontakt och försöka bygga upp en vänskapsrelation. Allt för många människor är så rädda för att bli avvisade och bli bortgjorda som du kallar det, att dom inte vågar visa att dom vill umgås med någon, eller att dom gillar någon. Vågar man inte det slipper man förvisso känslan av ledsenhet och besvikelse när en vänskap eller partnerskap inte blir som man önskar, men å andra sidan så vinner man inget heller, utan missar oftast många chanser till både vänskap och kärlek. Därför hoppas jag att du vågar fortsätta att vara öppen med vad du vill när det gäller både vänner och framtida partner, oavsett hur den här vänskapsrelationen utformar sig.