Hej! Jag är 16 år och har länge känt mig deprimerad, men jag har inte berättat det för någon, även om mina kompisar har märkt det. Ibland funderar jag på självmord men jag skulle nog aldrig våga. Jag har pratat med skolsköterskan en gång och berättade att allt känns jobbigt, men vi kom ingen vart. Jag vet att jag kommer att få rådet att jag ska ta kontakt med en ungdomsmottagning eller psykiatrin, men min fråga är om det tjänar någonting till. Jag har förstått det som om det är så långa köer att om man ska få hjälp måste man typ ha gjort ett självmordsförsök eller så måste man skär sig. Så illa är det inte med mig…än. Om jag söker hjälp, kan jag få det? Eller måste jag vänta tills mina armar är fulla av ärr? Tacksam för svar!

---

SVAR

Det kan verka som om det inte är någon idé att söka hjälp på grund av köer, men på dom flesta mottagningar kan man få hjälp inom rimlig tid, och Ungdomsmottagningarna brukar till och med ha öppna dagar då man bara kan få komma dit utan att ha beställt tid.
Så, det är absolut idé för dig att söka hjälp, och du ska inte behöva vänta tills det gått längre, för det du beskriver är illa nog. Så, ring direkt på måndag och beställ en tid, eller hör med Ungdomsmottagningen är dom har öppen mottagning så du kan få komma direkt.