hej jag är en tjej på 14 år som mår dåligt av flera olika anledningar. och jag har även börjat att skära mig på hanleden och armarna.Min kompis såg detta och blev orolig men lovade att inte berätta det för någon. men det gjorde hon. Hon berättade det för en lärare som pratade med mig och ringde mina föreldrar och sa att hon kanske är tvungen att anmäla detta. Jag undrar vad som händer om det blir en anmälan? jag har redan hjälp från en kurator på um och men jag tycker inte att hon är så bra. kan jag ringa till en annan um även om jag har en där jag bor? Väntar även hjälp från bup. Men jag känner att jag okar inte längre. vad ska jag göra? snälla hjälp mig innan det är försent.

---

SVAR

Jag vet inte vad din lärare menade med att anmäla. Men om hon menade en anmälan till socialtjänsten så innebär det att socialtjänsten tillsammans med dig och dina föräldrar tittar på hur du har det i familjen, skolan, på fritiden osv, och ger stöd om det visar sig att du inte får tillräckligt med hjälp och stöd i din vardag.
När det sedan gäller din samtalskontakt, så är mitt råd att du pratar med den kurator du träffar och ber henne hjälpa dig att få en kontakt med BUP. Utifrån ditt brev antar jag att du står på väntelista för att få komma till BUP och eftersom du mår så dåligt nu och känner att du inte orkar mer, så är det viktigt att din kurator ringer till BUP och förklarar läget samt hör om du inte kan få en tid snabbare. Ett annat alternativ är som sagt att du vänder dig till en annan Ungdomsmottagning, för dom brukar kunna ta emot även om man inte bor just där. Ett tredje alternativ kan vara att du vänder dig till skolkuratorn eller skolpsykologen och får hjälp av dom så länge.

Jag hoppas att du orkar kämpa vidare ett tag till och att du inte ger dig utan söker hjälp tills du får det du behöver. Det är jobbigt med alla väntetider osv, varför man behöver bra stöd medan man väntar på att få komma till BUP. Jag vet inte om dina föräldrar kan stötta dig mer för om du tror det så ska du självklart också prata med dom och be dom hjälpa dig att få komma till BUP snabbt. Du kan även prata med den lärare som nu vet om hur du har det och be henne ta hjälp av skolpsykologen så du får komma till BUP snabbt. Det viktiga är att du får stöd av någon medan du väntar så du inte behöver känna dig så ensam, för det finns hjälp att få även om allt känns hopplöst, så ge inte upp utan fortsätt att leta och ge dig själv chansen att komma ur det här du hamnat i så du kan börja känna att livet är gott istället för en börda, för det går, det vet jag av erfarenhet.