user-image
Okänd
Tjej

Hej! Jag känner ofta ångest, blir helt paralyserad och kan inte fortsätta med det jag föresatt mig att göra den dagen. Ofta är det saker jag sagt eller gjort tidigare, kanske långt tillbaka som kommer upp och jag klandrar mig själv och vrider och vänder på situationen i all evighet. Om jag nämner den för någon familjemedlem/vän tycker de bara jag är fjantig och måste lära mig att släppa saker som skett eller blivit sagda. Hur kommer man tillrätt med sånt här? Det känns som ett jätteprojekt att gå och prata med psykolog.


SVAR

Ibland kan man hamnat in en negativ spiral i tankarna och fastna i självkritik eller andra negativa tankar. Det drabbar dom flesta människor under någon period i livet. Ibland går det över av sig självt, eller genom att man pratar med vänner och bekanta. Men som sagt, ibland kan omgivningen vara ganska oförstående också och vifta bort det, varför det inte alltid är det bästa. Så, ibland kan det vara skönt att ha någon annan att prata med, någon utomstående som kan hjälpa en att komma på rätt spår igen. Det kan som du säger kännas som en stor apparat att söka psykologhjälp, men i sådana här lägen brukar det fungera bra om man tar kontakt med en kurator, och det brukar vara lite lättare än att få psykologhjälp. På ungdomsmottagningen finns det kuratorer och även på skolorna om du nu fortfarande går kvar i tex gymnasiet. Till Ungdomsmottagningen kan du i vilket fall som helst ringa och få en tid, eller så kan du gå dit när dom har öppen mottagning vilket dom många gånger har. Men hur det ser ut på din närmaste Ungdomsmottagning kan du ringa och fråga om. Att gå dit är helt gratis och behöver alltså inte vara så krångligt som man först tänker. Så prova gärna det, för det är onödigt att du går runt för länge i dom här tankarna när det finns hjälp att få. Och skulle det vara så att du av någon anledningen inte kan gå till Ungdomsmottagningen så brukar det finnas en kurator på vårdcentralen också, varför du även kan vända dig dit.

Visningar : 468