Okänd
Kille
Tja, jag är en kille på 16 bast och jag har slutat tro på kärlek i allafall för min del. Jag är ofta deprimerad och gråter inombords. Jag har varit riktigt förälskad i en tjej när jag gick 6:an och sjuan, men även om jag visste att hon bara lekte med mina känslor kunde jag inte sluta att älska henne jag frågade chans på henne men hon avböjde. HOn är den enda jag har riktigt varit förälskad i och nu 5 år senare har jag varit kär i 4-5 tjejer men inte lika mycket som hon. Problemet är att jag har alltid blivit dissad. Jag är inte ful utan jag är något övernormal snygg, ingen modell men ser ok ut. Jag vet inte vad jag gör för fel. Jag har hört att de flesta tjejer vill ha killar som är sig själva och det är de jag är, jag har svårt att spela någon jag inte är. En utav tjejerna jag var kär i hånglade jag med på en fest, men efter det hände detr inget, hon sa att hon gillade mig men inte på det sättet, precis som dom andra. Så nu har när jag har blivit dissad så många gånger har jag bestämt mig för att inte bli kär i någon igen på ett bra tag. Jag vet att man inte kan bestämma o man blir kär eller inte men jag vill inte bli dissad igen, jag pallar inte det!! Snälla vad ska jag göra? Jag gick hos en kurator några gånger för det är och andra saker som självmordstankar m.m. snälla svara vad ska jag göra för att inte bli dissad hela tiden? Tack…
SVAR
Kärleken kan var en svår sak att hantera. Och en av anledningarna till det är att man själv inte kan styra skeendet, varken ens egna känslor, eller motpartens. Så, i kärlek är man utlämnad åt sina egna känslor som man förvisso kan lära sig att känna igen och hantera bättre och bättre med åren vilket gör att man blir starkare i sig själv. Men man är också utlämnad åt en annan människas känslor och det är för många den svåraste biten. Ibland har man tur och den andres känslor stämmer väl överens med ens egna och då är det här inget man funderar över så mycket. Men många har liksom du upprepade upplevelser av att bli avvisade eller dissade som du uttrycker det, och det gör lätt att självförtroendet kommer i gungning och man börjar tappa tron på att det ska funka vilket gör att man ibland drar sig tillbaka för att inte behöva bli sårad mer.
Men det är viktigt att man inser att kärlek i många fall handlar om slumpen. Visst finns det dom verkar få partners lättare än andra, men det är inte säkert att dom finner kärleken och får bra relationer för det. För det kan likväl vara så att en som lätt får en partner aldrig får till en bra relation emedan en som haft svårare för det får det att stämma med en gång när han/hon väl träffar någon där känslorna är ömsesidiga.
Så, man måste alltså ha lite tur i kärlek, både med att träffa någon som man får känslor för, och att känslorna blir besvarade. Sedan måste man också ha tur med att ens personligheter stämmer överens, för i många fall kan man bli kär i personer och bli tillsammans med partners som man egentligen inte alls tycker om som personer och vars grundvärderingar inte stämmer med ens egna, och då är förutsättningarna för en bra relation väldigt små. Så, som du förstår så är det inte enkelt det här med kärlek och det är alltså inte alltid bäst att ha en himla massa partners för det kan ha sina svårigheter det med.
Mitt råd till dig är alltså att försöka att inte börja leta fel hos dig själv eller tro att det är något fel på dig. Istället så får man försöka inse att slumpen har en stor roll i det här och acceptera att till vissa kommer kärleken tidigt och till andra senare men att det inte säger så mycket om vem som kommer att ha haft den mest givande relationen i slutänden. Och faktum är så är du fortfarande så väldigt ung att det inte går att säga om du kommer tillhöra dom som möter kärleken sent eller tidigt. Så, även om jag förstår att det känns jobbigt varje gång det går fel, för det är jobbigt även om man vet allt det som jag skrivit om, så hoppas jag att du kan använda dina erfarenheter i en positiv riktning istället för att du börjar dissa dig själv. För även jobbiga erfarenheter kan man oftast lära sig något av hur tokigt det än kan låta. Man kan tex lära sig att man faktiskt klarar att bli dissad vilket kan göra en starkare och mer orädd för att misslyckas. Och om du tittar på det så har du ju faktiskt klarat av att hantera det här utan att du börjat försöka förställa dig och låtsas vara någon du inte är, vilket är en styrka och något som borde ge dig en vink om att du kanske är starkare än du tror.
Så, min förhoppning är att du inte låter det här trycka ner dig och att du stänger din dörr till livet och kärleken av rädsla för att bli sårad, för den vägen brukar sällan resultera i något positivt. Därmed inte sagt att det är lätt, tvärtom så är kanske det här med kärlek och den risk att bli sårad som kärleken medför, något av det svåraste vi människor har att hantera så i det fallet är du inte ensam om dina känslor eller dina funderingar. Och om det blir för jobbigt för dig att hantera själv så ta hellre hjälp av tex en kurator igen istället för att stänga dörren. Det är både mitt råd och min förhoppning att du gör.
Visningar : 407
