SVAR
Om man har det jobbigt i skolan så kan man försöka prata med sin lärare. Det viktiga när man försöker få någon att lyssna på en är att man tänker på att verkligen vara tydlig med att det är något man vill säga som kräver den andres uppmärksamhet. Det bästa är då att försöka vänta tills man kan få läraren för sig själv så man inte börjar prata mitt under en lektion. Kanske kan man direkt efter lektionen gå fram till läraren och säga något i stil med: "Du, jag skulle behöva prata med dig för det lite saker jag vill berätta och som jag vill att du lyssnar ordentligt på. Har du tid att prata med mig nu eller kan vi bestämma någon annan tid?"
Om man säger något i stil med det som jag skrivit så är man väldigt tydlig med att man har något viktigt att säga och man ger också läraren en chans att bestämma en tid för när man kan sitta och prata vilket gör att man undviker att han/hon bara försöker lyssna i farten när han/hon kanske är på väg till något annat och då har tankarna på annat håll.
Väl på tu man hand så kan man börja med att säga att det här är väldigt viktigt för en och man är orolig för att han/hon inte ska lyssna ordentligt och förstå. På det viset ger man läraren en ännu tydligare signal som förhoppningsvis får henne/honom att spetsa öronen extra noga.
Det här brukar fungera, för misstaget vi människor oftast gör när vi vill säga något viktigt är att vi inte ger andra en chans att förstå att det verkligen är något viktigt vi har att säga och att vi väljer fel tillfälle att prata, dvs ett tillfälle när den andre inte är helt uppmärksam, vilket oftast leder till att man inte blir lyssnad på.
Så, du kan prova det här. Sedan kan du även fundera på att ändå prata med dina föräldrar. Dom flesta föräldrar vill att deras barn ska berätta hur dom mår och känner. Om du går till dig själv och tänker på hur du skulle vilja ha det som förälder så är jag säker på att du skulle vilja veta ifall ditt barn tyckte något var jobbigt så du fick en chans att hjälpa till.
Så, var inte rädd för att prata med dom, för även om det kan vara jobbigt för en förälder att veta att ens barn inte mår bra, så vill man ändå veta så man kan hjälpa till. Och tänk på att om du pratar med dina föräldrar så gäller samma sak som när du skulle prata med läraren. Nämligen att du ska försöka välja rätt tillfälle när dom har tid att lyssna och inte befinner sig mitt uppe i något annat, och sedan ska du försöka vara så tydlig som möjligt med att det här är viktigt för dig att säga och att du är rädd för att både beslasta dom och att dom inte ska förstå.