SVAR
Det är många som känner som du när föräldrarna bråkar. Orsakerna till att man blir rädd kan vara många, som tex rädsla för att föräldrarna ska skilja sig, rädsla för att dom ska göra illa varandra osv. Eller så tycker man helt enkelt bara att det är obehagligt när någon skriker för man är inte van vid att se sina föräldrar på det sättet.
Vuxna människor som lever tillsammans måste oftast lösa en hel del konflikter genom åren. Det är nästan ofrånkomligt att det uppstår saker som man inte är överens om när man försöker att leva tillsammans och vara både partners till varandra och föräldrar för sina barn. Man är ju två människor som har olika uppfattningar, behov och åsikter varför det är mer eller mindre ofrånkomligt att konflikter uppstår.
Så, det behöver alltså inte vara något konstigt att det ibland uppstår bråk, men det kan vara stor skillnad på hur man löser dom. Vissa par är bra på att lösa bråk tillsammans och det behöver inte betyda att dom inte skriker på varandra, utan istället handlar det om att dom oftast kan prata med varandra vid ett senare tillfälle och då lösa det dom bråkade om så inte samma sak händer igen. Sedan kan självklart nya bråk uppstå om andra saker, men om dom har jobbat fram ett sätt att lösa saker på så kan dom göra samma sak igen.
Andra par kan ha svårare för det här och låter mer känslorna fara iväg med dom så dom inte klarar att prata om det hela ens efteråt. I dom familjerna är det mer troligt att samma typ av bråk uppstår gång på gång och det kan självklart vara väldigt jobbigt för barnen för då är det mer lätt hänt att det bråkas mer ofta än i familjer där föräldrarna har ett sätt att lösa konflikterna på.
Hur ens föräldrars förmåga att lösa konflikter ser ut kan man sällan påverka som barn, utan det handlar om saker som inte har med barnen att göra. Däremot så kan man många gånger påverka föräldrarnas sätt att bråka genom att berätta för dom hur man själv upplever bråken. Om man säger till dom att sluta mitt i ett bråk så är dom många gånger för upprörda för att lyssna, men om man i efterhand när saker och ting lugnat ner sig sätter sig ner med dom och berättar att man blir rädd och nervös när dom bråkar så brukar dom flesta föräldrar få sig en tankeställare och många gånger förstår dom då att dom måste försöka lösa sina konflikter på ett annat sätt än vad dom gör.
Så, mitt råd till dig är att prata med din mamma och din pappa när det inte är något bråk på gång och verkligen berätta för dom hur illa detta gör dig och hur skakis du blir när dom bråkar. Det kommer sannolikt inte innebära att dom aldrig mer bråkar med varandra för det är som jag sade helt naturligt att bråka ibland, men däremot så kanske du får höra mer om hur dom ser på bråken och kanske kan dom också lära sig att ta hänsyn till hur du känner och hitta andra sätt att lösa sina konflikter på.