Hej! Jag är en kille på bara 13 år och ska börja 7:an till höst. Jag kommer med en lite annorlunda fråga/diskussion. Jag är ju som sagt bara 13 år, men jag längtar jättemycket över att få bli vuxen och sånt där. Det senaste jag kom på är själva huvudsaken med den här frågan – det är att jag gärna skulle vilja adoptera en flicka från Kina. Det skulle vara jättekul. Det är nästan det jag mest längtar efter – att bli pappa och få ta ansvar över sitt barn och visa sin kärlek och allt det där! Jag känner mig helknäpp och det lär inte finnas många killar i 13-årsåldern som tänker samma som jag… Men så är det. Under midsommarafton tänkte jag jättemycket på adoptionen. Det var nästan sorgligt att tänka att hon inte finns ännu. Jag önskar att jag var vuxen nu. Jag har jättetrevliga "dagdrömmar" om hur restaurangmiddagar skull se ut för mig och min tjej, och hur det skulle vara att gå på stan och köpa en glass åt min dotter osv. Jag skulle uppfostra henne på bästa möjliga sätt och ge henne allt hon behöver för att få en bra framtid och kunna uppfylla sina drömmar hon också. Men nu undrar jag om detta verkligen är så normalt? Att hålla på planera och drömma om att adoptera en flicka från Kina. Alltså normalt sätt i verkliga livet så betraktas jag ju inte som någon mobbad/onormal person – det här är liksom såna här ”innerligaste, innerligaste tankar” som ingen vet om. Kan det bero på något? Vad i så fall? Det skulle vara kul att få veta var man får alla ”tokiga” idéer ifrån. Tack på förhand!

---

SVAR

Det går nästan aldrig att reda ut varifrån en tanke, fantasi eller idé kommer ifrån. Det är en blandning av vilka vi är som personer, vad vi varit med om, hur vi tolkar våra intryck och erfarenheter, samt hur vår nuvarande situation ser ut som ligger bakom dom idéer, tankar och fantasier som vi får. Om man går riktigt på djupet så kan man oftast komma fram till att det är något behov som vi vill få tillfredsställt när vi känner att vi vill göra något. Så kan tex din tanke på att bli vuxen och adoptera ett barn komma från ett behov av att få ta hand om, ta ansvar, känna att du är någon viktig, i det här fallet pappa till ett barn osv, osv. Men även om man kommer fram till vilket behov som ligger bakom en viss önskan så kan det fortfarande vara svårt att veta hur det behovet har uppstått då det som jag sade tidigare är en mix av personlighet, erfarenheter, nuläge osv.

Så, är man intresserad av att förstå sina egna känslor och önskningar bättre kan man fundera över vad det är i varje önskan som man egentligen är ute efter, dvs vad är det med att bli vuxen som lockar dig, och vad är det med att bli pappa som känns viktigt för dig. På det sättet kan man lära känna sig själv bättre vilket alltså en del är intresserade av. Är man inte det så kan man nöja sig med att konstatera att man får vissa önskningar och tankar ibland som kan kännas väldigt intensiva. Det som kan vara viktigt att komma ihåg i det läget är att det inte alltid är rätt att följa sin känsla eller tanke bara för att den uppstår utan ens val behöver många gånger grunda sig på logik också, dvs om det är möjligt, vad det får för konsekvenser osv.
Nu har du ju i praktiken ingen möjlighet att få din önskan uppfylld just nu, varför du får avvakta och se ifall den här önskan håller i sig. Men det betyder inte att det är något fel på din känsla eller önskan, för det här är inget man kan styra i den meningen, utan man har dom tankar man har, och det finns ingen anledning att fundera över vad som är normalt och onormalt så länge som det inte handlar om önskningar och tankar om att skada någon annan, och det är du ju långt ifrån att vilja.