Min pojkvän och jag bor ca 43 mil från varandra, och efter varje gång vi träffats så blir han ganska mycket deprimerad. Jag känner mig taskig för att jag börjar må bättre nästan på en gång. och jag vill inte att han ska må så dåligt. vad ska jag göra för att hjälpa honom?

---

SVAR

Att ha ett förhållande på distans tycker många är väldigt positivt då man ofta har en väldigt intensiv kontakt när man väl träffas, emedans man ändå kan leva sitt eget liv och inte behöver ta någon hänsyn eller göra några kompromisser när man är ifrån varandra varför man kan ägna sig åt vänner, familj och fritidsaktiviteter utan att behöva pussla ihop det hela med en partners behov och önskningar.

Men distansförhållande har ju en baksida också och det ära att man inte kan ha den här vardagliga kontakten som känns viktig för många, dvs att man delar sin partners vardag och känner sig delaktig i den andres liv förutom att man kan ha den dagliga fysiska närheten som också är väldigt viktig för en del.

Utifrån ditt brev så verkar det som om du och din kille har lite olika behov och olika syn på det här med distansförhållande. Du verkar klara av det och kanske till och med gillar växlingen mellan er närhet och det faktum att ni sedan lämnar varandra och får tid för er själva, emedans din kille verkar lida av den här växlingen och har svårt för att hitta ett förhållningssätt till det hela.
Ofta handlar det om ifall man har saker som är betydelsefulla för en själv, utanför själva relationen. Har man tex inte så många nära vänner som man vill umgås med, eller så många fritidsaktiviteter som man vill lägga tid på och njuter av att få hålla på med, då kan hela ens liv börja kretsa kring relationen, och då blir det självklart jobbigt ifall partnern dessutom bor långt ifrån.
Vissa personer kan också ha svårt med det här med avsked. Man kanske har dåliga erfarenheter av nära relationer tidigare och har känt på hur det känns att bli övergiven. Att då ha en relation på distans kan väcka upp den typen av gamla känslor även om partnern bara lämnar en tillfälligt för att resa hem.

Så, det kan alltså finnas en rad orsaker till att man inte finner sig till ro i en distansrelation eller att det helt enkelt inte passar en. Innan du/ni vet vad det är som gör att din kille blir nedstämd varje gång ni måste skiljas så kan det vara svårt att göra något åt det. Så det du/ni kan göra är att ni börjar prata om det här och försöker komma fram till vad hans känslor står för och vad det är som händer inom honom varje gång du lämnar honom. Därefter kan ni börja titta på lösningar. Jag vill dock säga att när det gäller lösningar så är det inget som kommer av sig självt bara för att man förstår orsaken eller bestämmer något då det handlar om känslor. För att lösa den här typen av problem krävs oftast arbete från personen själv, dvs din kille. Du kan stötta honom och finnas där för honom när han vill prata, men oavsett vad problemet egentligen står för, så måste han göra jobbet själv, eller tex tillsammans med en kurator om han skulle känna att han behöver hjälp. Men börja med att prata med honom om det, så kommer du direkt att märka hur pass villig han själv är att söka både orsak och lösning, för det är en förutsättning om man ska komma någonstans.