Hej! Jag är 24 år och har lidit av psykiska problem i stort sett hela livet. I lågstadiet fungerade det rätt bra men efter att ha bytt klass i fyran började jag må sämre och sämre. I sexan var jag djupt deprimerad, hade svår social fobi och antagligen en psykos oxå. Förstod ingenting utan trodde att det "var så jag var". Sökte inte hjälp förrän jag var 23 år. Så här i efterhand misstänker jag att jag blivit psykiskt misshandlad av min familj. Hur ska man kunna veta om det stämmer? Det finns ju lixom inga "bevis". Det är förstås en jättejobbig vetskap att ha missat hela tonåren. Borde inte mina föräldrar sett något? Är orolig över att jag inte ska ha tillgodogjort mig undervisningen i skolan ordentligt…vad tror du om det? Jag har trots allt ganska goda betyg från högstadiet och gymnasiet. Vad händer med utvecklingen om man är så sjuk under hela tonåren? Har du några tips på hur jag ska hantera det här det här i övrigt?! Bör jag söka en stödfamilj/person ?

---

SVAR

Hej,
Det verkar som om Du skulle behöva hjälp genom samtalsbehandling.
Sådan hjälp finns det litet olika tillgång till, beroende på var man bor. Bor Du i en större stad tex Stockholm kan Du ta kontakt med Psykoterapinstitutet och berätta om Dina svårigheter för att få psykoterapi.I andra städer kan det vara så att Du ska vända Dig till en privat psykoterapeut. Går Du till en som är läkare och psykoterapeut kostar det enl. läkarvårdstaxan. Annars kostar det mer. Har Du inte råd, kanske Dina föräldrar kan betala. Jag tycker det låter som Du inte bör vänta med detta. Själv skulle jag föredra en terapeut med psykodynamisk inriktning.