Hej! Mina föräldrar har varit skilda i snart 3 år. Det låter ju länge men fakum är att jag aldrig riktigt kommit över skillsmässan…Jag bor på två olika stållen tillasammans med mina syskon (18 & 20 år, jag är 15½) och pendlar mellan mina föräldrars hus vå veckor i gången. Det känns alltid så himla jobbigt att packa alla sina kläder och diverse saker som man kan tänka sig behöva under två veckor, och alltid då vi skall "flytta" får jag en sådan äcklig, dyster, ångestfylld känsla att det känns som om vad jag än gör/hör/ser får mina nerver att spricka. Jag bara orkar inte, varje kväll efter att vi flyttat gråter jag i mitt rum – varför är jag så känslig? Jag känner mig annars också stressad över vänner och skolan, det blir bara så jobbigt ibland, och kan inte riktigt tala med mina syskon eftersom de inte är hemma så ofta, föräldrarna kan jag inte diskutera hur jag mår med eftersom det är de som gör mig och må illa, med min kompis kan jag inte heller tala om allting eftersom endel av min dåliga känsla har att göra med att det inte går alls bra för min mammas affär vilket gör henne stressad och då är min kompis mamma en av min mammas kunder. Så jag kan ju inte säga hur dåligt det går för affären åt henne!

---

SVAR

Hej
Jag förstår att Du tycker det är jobbigt att flytta fram och tillbaka. Det finns all anledning att prata om detta med Dina föräldrar. Man kan undra vad Dina syskon tänker om det? Varför kan Du inte fråga dem? Jag tycker Du ska be Din mamma eller Din pappa att få bo på ett ställe. Jag tycker också att Du ska be Dina föräldrar att lösa sina konflikter utan att blanda in Dig. Antagligen tycker Du det är svårt att göra allt det här. Så mitt förslag är att Du ber skolkuratorn om hjälp med att säga de här sakerna till Din familj.
Lycka till.