Hej! Jag är 17 år och har aldrig varit ihop med någon. Jag har liksom gett upp på förhand och trott att ingen skulle kunna bli intresserad av mig, men för någon månad sen tänkte jag att jag ger det ett försök. Jag hade inte festat elelr så innan, har alltid tyckt att det var meningslöst, men det är faktiskt ett ganska bra sett att träffa folk på om man är blyg som jag. Jag har nyligen träffat en kille som jag tror att jag gillar och han gillar mig. Vi har gått på bio och varit på samma fester, men bara varit ensamma en gång. Det var då jag kände att jag trivdes i hans sällskap. Men jag är feg och har rätt så dåligt självförtroende, och vet inte riktigt vad jag ska göra och skämtar bort allt ibland, och jag tror att han uppfattar det som att jag inte är intresserad av honom på det sättet längre. Dessutom gillar inte min mamma att jag träffar honom, men det är inget fel på honom, han är smart och snygg. Mamma stör sig på att han är lite mörkhyad, för hon är lite rasistisk, och hon oroar sig för vad folk skulle säga om dom såg oss på stan, och hon hotar med att jag inte får bo kvar hemma om jag fortsätter att träffa honom. Det skulle vara så oerhört enkelt att bara släppa honom och säga att jag inte är intresserad, men jag tänker på honom hela tiden, så det är svårt. Jag orkar inte hålla på och göra som min mamma säger hela tiden, jag vill bygga mig egna uppfattningar. Men hon blir jämt så sårad. Vad ska jag göra??

---

SVAR

Mitt råd till dig är att du sätter dig ner och funderar igenom vad som är viktigt i ditt liv. Du verkar ha en längtan efter en nära relation med den här killen, men vågar inte riktigt visa vad du känner, både på grund av ditt eget låga självförtroende, men också på grund av din mammas åsikter.
Att lyssna till sina föräldrars råd är bra i många fall, men när man blir äldre så upptäcker dom flesta att ens föräldrar inte är mer än människor dom heller, vilket betyder att dom har sina svårigheter och åsikter som man själv inte delar. En del i att bli vuxen är just att se detta och våga bilda sig sina egna uppfattningar och markera när man tycker något är fel. I det här fallet så förstör din mammas fördommar för dig när det gäller att etablera en relation till den här killen, och frågan är vad du egentligen anser om det. Det är klart att det är enklast för husfriden att släppa killen precis som du säger, men frågan är om det är det som du vill?
Sätt dig och fundera på det här för den här typen av val kommer du att ställas inför många gånger i livet, och varje gång måste du välja ifall du ska gå på din egen känsla eller gå en annan väg för att göra någon annan nöjd.
Min erfarenhet är att det oftast är dom val man gjort för att vara någon annan till lags som man ångrar i livet, men detta är något som du själv måste bilda dig en uppfattning om, för det är många gånger så att man får betala ett pris för att gå sin egen väg i form av att människor som vill att man gör som dom vill blir sura och ställer till problem för en. Och om man är beredd att betala det priset är något man själv måste ta ställning till där jag endast kan råda dig att försöka lyssna till dig själv så mycket du kan och orkar med, för det brukar löna sig i längden.