user-image
Okänd
Annat

Snälla…Jag måste få svar !Jag har skrivit förut och inte fått något svar…Nu är det viktigt. Min kompis har det svårt …:S (hennes morsa dricker,slår henne,skriker åt henne)Hon äter inget för att hon väntar tills henne mamma ser det.Hon spyr upp maten för att hon mår dålig av att äta.jag vill höra förslag vad jag som kompis åt henne kan göra för att hon ska börja äta ?Hjälp snälla..


SVAR

Det finns sannolikt inget du kan göra för att hon ska äta, för utifrån ditt brev så är problemen värre än så, och hennes matvägran är sannolikt mer ett symptom på att hon mår väldigt dåligt i sin svåra situation.

Så, själva ätandet kan du sannolikt inte påverka, däremot så kan du hjälpa henne på andra sätt så att hennes situation förändras. Om hon lever i en sådan situation du beskriver då krävs det nämligen att någon vuxen går in och hjälper den här tjejen. För att växa upp under sådana här förhållanden som du beskriver i ditt brev ska ingen behöva göra.
Socialtjänsten i alla Sveriges kommuner har ansvar för att barn och unga får växa upp under trygga förhållanden och det är dom som kan göra något åt en sådan här situation och hjälpa din kompis på olika sätt så hon kan få det bätte och då sannolikt också börja äta igen.
Det kan vara svårt som ungdom att gå till socialtjänsten själv och be om hjälp för en kompis, därför är mitt råd att du antingen pratar med någon av dina föräldrar ifall du tror att någon av dom har förmåga att gripa in och kontakta socialtjänsten. Men eftersom många föräldrar känner sig obekväma med att anmäla en annan förälder för misshandel, och kanske inte vill lägga sig i, så finns det andra vägar att gå också ifall du själv inte tror att dina föräldrar vill, vågar eller orkar engagera sig på det sättet. I det fallet ska du vända dig till skolkuratorn på den skola du går, och kanske din kompis också går. Prata med henne/honom och berätta vad du vet om din kompis situation och be henne/honom att kontakta socialtjänsten.

Du kanske känner det som att du sviker din kompis genom att göra så här, och kanske har hon redan sagt till dig att inte berätta för någon. Men enligt min erfarenhet så är det här viktigt att göra i alla fall, då den som lever i en situation där han/hon blir misshandlad både fysiskt och psykiskt, sällan har kraft nog själv att söka hjälp. Det kan bero på rädsla för vad som kan hända, men det kan också bero på att den som blir misshandlad på det här sättet oftast får så låg självkänsla att han/hon innerst inne tror att han/hon förtjänar att bli behandlad så här. Därför måste andra runt omkring våga söka hjälp och därmed visa att det här är fel.
Det kan betyda att din kompis blir arg på dig, och därför kan det vara bra att du tex kontaktar kuratorn även om du också skulle berätta för dina föräldrar. För då kan du få extra stöd ifall det hela skulle kännas jobbigt för dig.
Och sist vill jag ge dig ett råd till. Jag önskar självklart att du inte skulle behöva bära det här på dina axlar utan att din kompis själv hade kunnat berätta för tex kuratorn. Mitt råd är därför att du först berättar för henne att du inte kan acceptera att hon har det så här längre, och att du försöker få henne att gå med dig till kuratorn och berätta själv. Men om hon inte gör det, så var öppen med att du tänker berätta för kuratorn själv. Hon kommer sannolikt att bli arg först, men i efterhand när hon upptäcker att hon får hjälp så blir det lättare för er båda ifall du har varit öppen med det hela och inte gått bakom ryggen på henne. Det brukar vara skillnaden mellan att vänskapen håller eller att vänskapen går förlorad pga att man inte längre har förtroende för varandra.

Visningar : 207