Känns som om någon slår mig strax neranför revbenen, som om någon står bakom o skakar min kropp,som om en nys istid är på väg, o samtidigt som om solen gassar på mig, hjärtat slår hårt, o ilningar går längs ryggen. Min familj är som en krossad spegel, och allt är åt h*lvete. Tnker för mycket på världen o vad det är, vad jag är, och vad andra är. Vill in på sånt behandlingshem, eller vad det heter… Där man kan få tid o rum att tänka klart, ensam, i lugn och ro.. Men jag vet inte. Min pappa har slagit mig o både mamma o pappa gnäller ibland över vilka barn dom fått. Jag vet, dem har problem själva och så, men allt är som en krossad spegel, glasskärvor överallt. Jag vet inte om det finns såna behandlingshem eller va de nu är, här där jag bor. Jag är rädd, sitter nu med min munkjacka helstängd o uppdragen över näsan. Det är läskigt, iskallt, jättevarmt, skakar och allt är i glasskärvor.. Hur ska jag göra?

---

SVAR

Det låter som du befinner dig i en jobbig situation där du inte mår bra. Eftersom du inte berättar så mycket om hur din situation till det yttre ser ut så är det svårt för mig att säga något om hur du skulle kunna hantera de saker som uppenbarligen plågar dig. Utan mitt råd till dig är istället att du söker upp någon som du kan prata med, dvs en kurator eller psykolog i skolan eller på närmaste Ungdomsmottagning. Den personen kan sedan hjälpa dig att bena ut vad det är i din hemsituation och andra situationer som gör att livet verkar vara så jobbigt för dig. Den personen kan också sannolikt hjälpa dig att hantera det som behöver hanteras, och i annat fall ta hjälp av andra som har möjlighet att hjälpa dig. Hoppas du orkar söka den hjälpen, för det kan vara svårt att se någon ljusning för sig själv utan alla behöver vi någon som vi kan anförtro oss åt och få hjälp av när vi har det svårt.