SVAR
Hej!
Precis som du ,tror jag att du behöver hjälp. Det är normalt att ungdomar i din ålder går igenom jobbiga förändringar, både i kroppen och själen.
Du skriver att du absolut inte vill gå och prata med någon, men av erfarenhet vet jag, att om man vill lösa problem behöver man hjälpas åt. Att skriva till Ungdomar. se kan vara ett sätt att prata.
Du skriver att du glömt hur det var att ha roligt. Fundera över vad som fick dig att skratta innan du blev deprimerad. Vad gjorde dig glad? Vad hade du för intresse innan? Skulle du kunnna ägna dig åt det igen? Om inte, vad hindrar dig? Tänk efter om du ändå inte har en enda vän som du lita på, ibland måste man våga pröva en vän.
Jag tycker du skall gå till din skolkurator eller psykolog för att berätta hur du känner dig. De har tytnadsplikt.
Där kan ni tillsammans hitta lösningar på det du tycker känns svårt.
När du känner att du bara vill titta på TV, försök ta´en promenad istället, motion är bra och av endorfinerna som lösgörs blir man faktiskt gladare.
Försök att prata med din mamma, hon vill säkert hjälpa dig.Förmodligen blir hon glad att du vill få en kontakt och att behöver hennes hjälp.
Bra att du tagit tag i dina problem! Du har du redan kommit en bit på väg!
LIta på att du duger !