Hej. För ungefär lite mer än ett år sedan så fick jag troligen ett missfall. Jag fick helt plötsligt extrema krampar i underlivet och började blöda riktigt mycket. Sedan, mindre än en timme efter det börjat försvann både värken och blödningen. Jag vet inte säkert om det var ett missfall eftersom jag inte visste om att jag var gravid eller inte. Men det skulle kunna varit möjligt eftersom jag hade pojkvän vid den tidpunkten och jag misstänkte starkt att jag kanske kunde vara gravid. Till problemet: Jag har nu sedan den dagen gått runt och tänkt på det här barnet. Jag är inte mot aborter eller så, men det här barnet har svetsat sig fast på min hjärna och jag får mer än ofta ångestattacker pga det här. Nu sista halvåret har jag slutat äta och utvecklat en sorts bulimi pga att jag inte kan släppa tanken på att jag kunde haft ett barn nu. Jag undrar: Kan man gå in i någon sorts depression pga missfall eller så? Och i sånnafall: Vad ska jag göra för att må bättre? Tack på förhand.

---

SVAR

Man kan absolut må dåligt och bli deprimerad av att få missfall. Även om barnet inte var planerat och du ens visste om det så dyker det upp mycket hormoner vid en tidig graviditet. Det kan ge upphov till en sorg efteråt och andra känslor.

Om du mår dåligt så tycker jag att du ska ta kontakt med ungdomsmottagningen för att få prata med en kurator t.ex. Du kan behöva få prata av dig och få hjälp att bryta destruktiva mönster i dina tankar.

På http://www.umo.se kan du läsa om missfall och tankar kring det och också söka rätt på var din närmaste ungdomsmottagning ligger.