Hej.. I höstas så började jag skära mig själv i handleden/armen med rakblad.. Då hade det doch hänt mycket saker i mitt liv på en gång, och då var det mest för att straffa mig själv när jag hade gjort något dumt (som jag ansåg) och var allmänt deppig.. Jag höll på så nån månad, för det kändes bättre för tillfället tyckte jag. Sedan insåg jag att jag inte ville ha massor ärr.. Jag slutade med att skära mig, jag mådde dock bra under tiden.. Men nu känner jag mig ofta deppig, och jag vet inte varför, för ingenting. Så här om kvällen börja jag skära mig igen.. Dagen efter ångrade jag mig som vanligt dagen efter. Jag har bara gjort det en gång nu, efter ”uppehållet” som sagt. Jag orkar inte prata med någon, eftersom jag inte ens själv vet varför jag mår dåligt… Mina föräldrar har märkt det, nu igen, mamma tar det inte så allvarligt, Pappa däremot säger att jag ska in på psyket om jag håller på såhär och så. Så liksom, Ska jag prata med någon nära jag känner? Jag har pojkvän, fast är rädd för att han ska gilla mig mindre om jag försöker uttrycka mig. Efter som jag också inte själv vet om varför jag gör såhär så känns det helt meningslöst att prata med någon psykolog eller liknande. Tack. (:

---

SVAR

Hej,

När man har börjat skära sig någon gång, så är det lätt att hamna i det igen när man mår dåligt. Det viktiga är egentligen inte att du skär dig, utan vad som gör att du mår så dåligt att du tar till det.

När man mår dåligt är det viktigt att våga prata med någon. Därför känns det väldigt tråkigt att läsa att din pappa hotar med "psyket".

Försök att prata med din pojkvän, det är bättre att ni är öppna mot varandra än att du försöker dölja hur du mår. Annars kanske han undrar och tror att det är han som gjort fel.

Sen är det viktigt att du får hjälp med din deppighet. Kanske vore det en idé att du vänder dig till din ungdomsmottagning? Du får gärna lägga till mig på msn också, adressen finns på min sida här.