Hej! Jag har en extremt aggressiv mamma. Detta är väl helt enkelt problemet. Ingenting som verkligen är jag accepterar hon. Hon föraktar mina passioner, hyser hån mot mina tankar och agerar dylikt på daglig basis. Andra vuxna i min närhet har fått smaka på hennes ilska och blivit extremt förskräckta. Men ingen av dessa vuxna kan verkligen hjälpa mig, genom att till exempel tala med mina mamma om att skrikande inte är acceptabelt kommunikationsmedium. Min fråga är väl helt enkelt: Vad kan jag göra egentligen? Jag är ju helt i hennes våld så länge jag ej är myndig, och jag vill ju heller inte bara fly; jag vill ju förbättra situationen – men som det nu är föraktar hon allt jag säger och tar ingenting på allvar, så jag kan inte förbättra någonting. Kan jag på något vis anmäla henne för kränkande behandling? Jag tycker verkligen att det hon gör skadar mig något fruktansvärt, precis lika mycket som fysiskt våd gör: Själens sår läker långsammare än kroppens. Men detta är ju inte den gängse förståelsen för skrik, hån och ilska så vitt jag vet… Inte legalt åtminstone. Du kanske inte är någon juridisk expert, men jag tänkte att du kanske skulle kunna peka i rätt riktning, för i djungeln av myndigheter, lagar och restriktioner kan jag inte orientera mig. Och jag kan inte heller leva i mitt hem där djungelns "att äta eller ätas" lag råder.

---

SVAR

Hej!

Det låter som att du har det mycket jobbigt hemma. Så som du har det ska man inte behöva ha det, det din mamma gör är fel.

Jag vet ju inte exakt vad som händer och vad din mamma gör, men det finns faktiskt något som heter psykisk misshandel. Jag förstår att det inte känns som att folk tar det på lika stort allvar som om den vore fysisk, men idag inser man mer och mer allvaret i att bli utsatt för hot och verbalt våld.

De vuxna som du beskriver också har fått smaka på din mammas ilska, kan ingen av dessa hjälpa dig att kontakta t.ex. socialtjänsten för att få hjälp? De kan ju vittna om hur din mamma faktiskt beter sig.

Det är svårt att veta vart man kan vända sig, och socialtjänsten är den myndighet som arbetar med just familjer, och barn/ungdomar som far illa.

Kuling (www.kuling.nu) är en förening för alla som lever med en psykisk sjuk förälder. Även om din mamma kanske inte har en speciell psykisk diagnos så kanske det finns hjälp och råd för dig att få av Kuling.

Brottsofferjouren (boj) har en sida för unga som blivit utsatta för brott, adressen dit är http://www.ungaboj.se Där finns det bland annat en chat där man kan fråga om det faktiskt är ett brott det du blir utsatt för, och vad du kan göra.

Jag kan också rekommendera dig att gå till skolans kurator, eller kanske en kurator på ungdomsmottagningen. En kurator vet nämligen mycket om vart man kan vända sig vidare för att få hjälp, och vad man kan göra. Och som du säger, det kan ta lång tid att laga själens sår. En bra början för det kan vara att få prata med just en kurator eller psykolog.

Om du vill prata mer med mig kan du lägga till mig på msn: helena.eriksson@fryshuset.se