Hej. Jag är en tjej som är 17 år. Jag har någon form av ÄS då jag helt tappat lusten för mat och får påminna mig själv om maten. Det kan gå flera dagar utan att jag äter eller känner mig hungrig.. På två månader minskade jag xx kg. Varje kilo som minskade på vågen fick jag en kick att midja mer, idag vågar jag inte ställa mig på vågen eftersom jag vill lösa detta men inte vågar ta kontakt med någon eftersom jag inte vill att min mamma ska få reda på något. Jag undrar nu om det finns någon man kan kontakta för hjälp utan att föräldrarna får reda på något eftersom jag förnekat ÄS när min mamma frågt om det. Och då jag redan har en dålig relation med henne vill jag inte försämra den med en lögn till.. Känner att jag behöver hjälp även om jag försöker att ta mig ur det redan på egen hand. Känner att jag inte orkar något numera då jag väger mycket förlite. Jag brukar försöka dölja min viktnedgång i stora klädesplagg för att inte dra åt mig uppmärksamhet då jag inte gillar att man ser de flesta benen. Man kan säga att jag lite skäms över vem jag blivit samtidigt som mitt inre är stolt över det…

---

SVAR

Hej tjejen!

Vill börja med att säga, bra att du vill göra något åt detta.
Sen är det så här. Det är tvärtom. Det är nu du ljuger för din mamma men om du skulle berätta skulle du göra rätt för dig, du skulle berätta sanningen och istället upprätta ett förtroende, inte bryta ett. Tro mig, hon vill bara hjälpa dig, det är därför hon är på dig om detta.
Så jag råder dig först och främst att samla mod och berätta. Då kan du ta den hjälp som du verkligen behöver.
Om du vill tala med någon utan hennes vetskap kan du vända dig till en skolkurator eller någon kontakt genom ungdomsmottagningen. Men den vård du verkligen behöver tycker jag är en ätstörningsenhet (alla ligger på http://www.abkontakt.se) men då behöver du berätta då gör det. Samla ditt mod.
Du är värd att få må bra med dig själv och kroppen och det här är en sjukdom, så man behöver hjälp för att komma ur den så vänta inte

All värme och styrka på din väg!