Hej, jag är en tjej på 16 år som har varit med om det ena och det tredje här i livet. Jag har (och är fortfarande) riktigt deprimerad, även lite paranoid. Jag har alltid varit bra på att gömma mig bakom min lilla glada mask, men för några år sedan så sprack den. Jag började gå till en psykolog på BUP, kuratorn och blev även inskriven på soc pga att familjen håller på att spricka. Allt det gjorde bara saken värre. Jag har ätstörningar, äter så sällan jag bara kan och jag röker för att dölja hungerkänslan för den skrämmer mig. Jag har också haft bullemi och anorexi men jag fick ingen hjälp för det. Det var i trean till femman men det klarde jag mig ur efter ett tag vilket gjorde så att jag inte har några krafter kvar till att ta tag i allt annat som är just nu. Jag har testat det mesta för att försöka må bra, men inget hjälper. På allt så har jag allvärliga sömnproblem också, så jag tar sömntabletter (propavan). Är även självdestruktiv, men det har lyckats lugna sig nu. Finns det något annat sätt som man kan testa för att må bättre? Det är min fråga. Skulle uppskatta hjälp :)

---

SVAR

Hej,

Jag tycker att det är starkt och modigt av dig att söka hjälp, och att våga skriva här. Du har också stor insikt i dina problem och vill må bättre.

Du skriver inte på vilket sätt som det blev sämre av att prata med kurator, Bup och Soc. Ibland mår man mycket sämre när man väl börjar prata om varför man mår dåligt. Då är det viktigt att försöka stå ut, för det är viktigt att få prata och bearbeta dåliga saker.

Du har tagit dig ur en ätstörning och det är väldigt starkt gjort, men det låter som att lite av det finns kvar eftersom du inte tycker om hungerkänslan.

Om du vill får du gärna lägga till mig på msn: helena.meyer@fryshuset.se