Årstidsskifte

Visst, vi människor är anpassningsbara i högsta grad. Men är det bara jag som ibland känner en ångestladdad frustration över att åter behöva ta på sig varma kläder och acceptera en ny dygnsrytm? Hösten är här gott folk. Och har jag fel så är den utan tvekan på väg.

Vissa menar att "Hösten har så fina löv och färger".

Jovisst. Det räcker långt. Vid mina dåliga dagar brukar jag säga till dessa personer att de ju faktiskt har sett hösten massvis med gånger tidigare, och att de varje år kommer fram till att denna årstid är något som hör livets överskattade ting till.

Med detta naturmässigt cyniska resonemang i bakhuvudet kan man ju tro att hösten innebär en slags mental undergång. Men frukta icke. För ibland gäller det bara att respektera naturens förhållningsregler och helt enkelt finna sin roll i livets cykel.

Utöver fortsättande av mina studier på gymnasiets tredje år (som jag ämnar ska gå väl) tänker jag stänga in mig i höstmörkret och spela massvis med tv-spel, se massvis med bra filmer och slutföra låtar som jag tidigare inte tagit tag i. Jag har även fixat ett abonnemang på badminton en gång i veckan. Så visst finns det positiva faktorer med hösten. Det gäller bara att tänka att varje årstid har ett syfte. Så ta inga desperata dopp i sjön för att försöka återuppliva sommaren, blunda inte för kraftig vind och isande regn, eftersom: Sommar, vår, höst eller vinter - alla är de ämnade för något. Till hösten kan man ju för all del isolera sig med goda vänner - eller ta friska korta promenader i syrerik luft, eller varför inte besöka ett ljuscafé? Det mörka halvåret är över lika fort som det ljusa stundade. Det kan vara rätt skönt att ha i åtanke i Sveriges stundande septembermelankoli.