”Att jag har blivit sexupplysare är rena slumpen”

Hej Ingrid! Vem är du som person?
– Något som jag tror att de flesta som känner mig kan hålla med om är att jag är tystlåten och funderar/reflekterar mycket. Något som jag förstått under de senaste åren är även att jag är en stark person, vilket jag inte känt tidigare. Jag antar att det växt fram genom de motgångar jag upplevt.

Vad har du för utbildning?
– Först i höstas blev jag klar med den största delen av min utbildning, då jag fick en kandidatexamen i psykologi med inriktning mot sexologi vid Göteborgs universitet. Sedan fortsätter jag läsa kurser på distans som är relevanta för mig och mitt arbete. Jag halkade verkligen in på detta, efter gymnasiet hade jag inga egentliga planer. Jag sökte jobb och hittade en kurs på Göteborgs universitet som heter just psykologi med inriktning mot sexologi. Efter att jag läst kursen ett tag fick jag reda på att man kunde ta en kandidatexamen inom ämnet, vilket jag bestämde mig för att göra.

Hur halkade du in på sexualupplysarspåret?
– Att jag har blivit just sexualupplysare är nog bara rena slumpen utifrån den utbildning jag valt. Jag känner att jag kan bidra med mycket genom vad jag upplevt under mina ungdomsår och att jag genom det har en mycket stor förståelse för vad framförallt tonåringar går igenom.

Kan du berätta om ditt bästa minne från din karriär hittills?
– Vilken svår fråga, men jag känner mig stolt och att mitt arbete är meningsfullt varje gång jag får bekräftelse från någon som tagit kontakt med mig att jag verkligen hjälpt hen. Något som vart otroligt viktigt för mig personligen och även som sexualupplysare är när jag fick chansen att träffa Sveriges mest kända sexualupplysare Olle Waller, som jag har fortsatt kontakt med.

Vilka frågor är de svåraste, respektive roligaste att svara på?
– De flesta frågor jag får handlar om problem och det kanske inte är så roligt att handskas med. Men samtidigt känns det roligt att kunna svara och förhoppningsvis göra problemet lättare för personen som frågar om det. Jag skulle säga att både de roligaste och svåraste frågorna är de som till en början känns tunga och komplicerade. Jag känner att jag utvecklas otroligt mycket genom att kunna delge ett svar på en fråga som berör. Även frågor som jag kan känna igen mig själv i är spännande och jag försöker alltid få med mina erfarenheter i svaren för att den som ställt frågan inte ska känna sig ensam med sina problem.

Vad är jämställt sex för dig?
– Min definition på jämställt sex är ömsesidighet och kommunikation. Många tycker säkert det är tjatigt detta om kommunikation, men det är så otroligt viktigt i alla relationer eftersom vi inte kan läsa varandras tankar. Sex ska kännas bra både innan, under och efter.

Ja, kommunikation är ju A och O i ett förhållande, men hur lär man sig egentligen kommunicera med sin partner?
– Det går inte att ge något svar som fungerar för alla, utan alla relationer och individer skiljer sig åt. När det kommer till kommunikation är det något man måste våga kasta sig ut i. Det gäller att börja kommunicera, även fast det känns läskigt och nervöst. Har vi väl börjat kommunicera blir det lättare för varje gång.

Vilka är de viktigaste tipsen för tonåringar idag, när det kommer till sex och samlevnad?
– Det finns otroligt mycket att tänka på när det gäller sex och samlevnad. Det finns fysiska aspekter som att skydda sig och lyssna på sin kropp. Sedan de mer mentala, som känslor och relationer. Viktigt tycker jag också är att inte få människor att skämmas för sin sexualitet eller sina sexuella handlingar. Det är otroligt aktuellt idag med internet och webbkameror, där framförallt tonåringar utforskar sin sexualitet på sätt som kanske inte alltid är så genomtänkta.

Jag anser dock inte att det är något fel på det eller att vi måste ändra på det, utan alla har vi testat saker i vårat liv och det är inget som vi bör skämmas för. Att vara sexuellt uttrycksfull är absolut inget fel, utan hur vi önskar ge uttryck för vår sexualitet är vår sak.

Något som många, både barn och vuxna, bryr sig om är huruvida de är normala eller inte. Därför tycker jag det är av vikt att förmedla att det finns inget som är normalt eller onormalt. Alla är vi olika och det bör vi hylla istället för att förtrycka.