Jag är inte dum för att jag är ung

Det här är ingen engångshändelse. Folk förväntar sig helt enkelt att tonåringar är oseriösa. Ibland heter det att juryn inte ”kan bedöma barns texter”. Men vad jag vet blir man inte vuxen bara för att man går från sjutton till arton. ”Inte kan väl du” eller hånskratt är ofta reaktionerna när man berättar att man drömmer stort. Man får ofta höra att man är för ung för att spela i band, kärlek eller skriva dikter. Det spelar oftast ingen roll hur bra du är – folk verkar bara se två siffror. Om man aldrig kan vara för gammal för saker kan man väl heller aldrig vara för ung? Nej, jag menar inte alkohol och körkort. 

Jag hörde om en kille vars lärare hade sagt att man inte kunde vara homosexuell innan man är myndig. Men det vet man när man vet det, inte så fort klockan slagit tolv på ens artonde födelsedag. 

Jag är inte dum bara för att jag är ung! Visst finns det korkade ungdomar, precis som det finns korkade vuxna. Men långt ifrån alla tonåringar och ungdomar är ointelligenta och vill heller inte bli dömda som det. 

Jag har hört att jag tillhör snapchat­generationen. For the record, så har jag inte ens snapchat. Men det spelar ingen roll. Det är inte så att man automatiskt är korkad för att man har snapchat (eller någon annan app.) Många vuxna försöker säga att alla ungdomar spenderar för mycket tid med sina mobiler. Jag kan inte protestera mot att många gör det, men långt ifrån alla. Dessutom finns det en hel del vuxna som sitter med Facebook uppe hela dagen – varför är det på något sätt bättre? För att de är vuxna och de ”gör som de vill”? 
Varför måste folk alltid tro att man tar dåliga beslut bara för att man är ung? Jag får alltid höra att jag kommer ångra mitt beslut om bland annat gymnasiet, men det vet jag att jag inte kommer. Hur jag vet det? Jag har valt det enda alternativet som skulle funka för mig. Man behöver inte vara naiv för att man är ung och jag är trött på att höra det. 

Kära vuxna – om ni säger att ålder bara är en siffra, lev efter det.