Bokrecension: Einsteins fru

Strömquist avväpnar med sina humoristiska serier och skapar på samma gång komik och eftertanke. Istället för att placera vår historias kända män på piedestaler så drar hon ner dem på jorden, visar deras rätta jag och får oss att skrattande förstå vilka dåliga pojkvänner de egentligen var. Och inte skulle i alla fall jag vilja vara tillsammans med Einstein efter att ha läst hur han behandlade sin fru. Han kallade henne "osedvanligt ful" i ett brev efter han dumpat henne för sin kusin, och det var bara en av de elakheter han sysselsatte sig med. Inte heller har Stings låt Every breath you take numera samma betydelse för mig. Och bara det visar på Strömquists förmåga att påverka.

Genom sitt seriealbum så pekar Liv finger åt de som trycker ner andra, åt de som tror sig vara bättre och åt de som bara blundar för världens genusorättvisor. Vi får se världen ur hennes ögon och det är både sorgligt och roligt på samma gång.

Att kvinnor är och alltid varit delvis förtryckta är nog något de flesta redan vet. Att vi i skolan knappt får lära oss någonting om kvinnliga forskare, konstnärer eller helt enkelt smarta kvinnor som gjort mycket för vår värld vet nog alla. Men jag tror nog att många missat hur illa det faktiskt är, det har i alla fall jag. I det här albumet kan du läsa om några av de bortglömda kvinnorna som stått bakom männen, som gjort mycket av arbetet och sen inte fått något av ära.

För att visa att det hon skriver inte är taget direkt ur luften så använder sig Strömquist utav ett fotnotssystem, och jag vet i alla fall ingen annan som gjort detta inom serievärlden. Men det funkar, och bra därtill. Efter att ha läst detta seriealbum får man lust att plocka upp ett antal böcker för att fördjupa sig i ämnena som Strömquist berör.

Men efter allt hyllande av innehållet i boken får vi självklart inte glömma omslaget – för även om vi inte skall så dömer många hunden efter håren. Och med detta omslag så är det nog ingen som ser negativt på stackars Fido som troget står i bokhyllan på Bokia. Elin Almered kan ta på sig äran för ett omslag dekorerat med Britney Spears, Fredrik Reinfeldt och några pingviner hit och dit som absolut lockar nya läsare.



Jag bad Liv att sammanfatta boken i en enda mening, och här har ni meningen till allmän beskådad: "Det är bättre att ägna sitt liv åt att förakta sina verkliga fiender, än att förakta de som man egentligen älskar” Ett citat av Voltairine de Cleyre, från serien Vad sa Voltairine? som ni hittar i Einsteins fru.

Boken borde helt enkelt användas i skolan, spridas med vinden och läsas av alla – det är i alla fall min personliga åsikt, och litteratur Sverige verkar hålla med, med tanke på alla bra recensioner boken fått.