Borta bra men hemma dåligt

nej alltså, det var ju ganska många år sedan nu, och… Alltså det har blivit, för jag bodde ju hos min pappa, och det har blivit mest så att han… har hjärntvättat mig. För han ville verka som att jag inte kommer ihåg någonting av det som har hänt. Att, han säger till exempel när han sparkade mamma säger han att han bara puttade på henne med foten. Men nu vet jag inte vad jag ska tro på längre.

– Flicka, 11 år

---

Det är svårt att veta hur många som lever med våld hemma. Många vågar inte berätta om det så mörkertalet är stort. Men det har gjorts ett par stora studier i Sverige där forskare har frågat barnen och ungdomarna själva och då säger runt 10 procent att det någon gång har förekommit våld hemma mellan föräldrarna. 3-4 procent säger att det är vanligt och återkommande.

Såvitt forskarna vet är det vanligare att barnen ser föräldrarna slåss än att de själva blir slagna. Men nånstans mellan 60-80 procent av dem som har föräldrar som slåss blir även själva utsatta för våld. 

VISSTE DU ATT? 

Det finns en lång tradition i Sverige, precis som i många andra länder, att använda våld för att uppfostra barn. Det kallades aga och det var inte bara föräldrarna som hade rätt att använda våld mot sina barn. I skolan var fysiska bestraffningar tillåtna ända in på 1950-talet.

Först i mars 1979 förbjöds fysisk bestraffning av barn i hemmet och de som arbetar med barn och ungdomar är nu skyldiga att anmäla misstänkta fall till Socialtjänsten. Även andra ”vanliga” människor kan, och bör, anmäla!

Så får du hjälp

Att uppleva våld mellan sina föräldrar eller att själv bli slagen är för många en väldigt omskakande upplevelse som kan leda till ångest, oro och rädsla. Inte bara när det händer, utan det kan sitta kvar långt upp i åldern. Det kan också göra att man får svårt att lita på andra vuxna. Men det här gäller inte alla, och det finns bra hjälp att få! 

Kjerstin Almqvist är professor i medicinsk psykologi vid Karlstad universitet. Hon forskar om barns reaktioner på våld och fara i olika situationer och säger att de som lyckas få stöd från omgivningen är de som klarar sig bäst. 

– De som har upplevt våld hemma säger att det har varit väldigt hjälpsamt att träffa andra som varit med om samma sak. Det är lätt att känna sig ensam och tro att man själv är den enda som har det våldsamt hemma, men så är det inte, säger Kjerstin Almqvist.

I sin forskning har Kjerstin märkt att de som upplever våld i hemmet oftast reagerar på tre olika sätt:

• försöker ingripa och hindra våldet

• tar stort ansvar och kontaktar polisen

• flyr för de inte orkar vara hemma.

Inget av sätten är fel, men forskning visar att det som hjälper bäst i längden är att söka hjälp utifrån. 

– Det kan vara väldigt svårt att själv få sina föräldrar att lyssna. Det är större chans att de vaknar till om det kommer någon utifrån och säger till, säger Kjerstin. 

Inte ditt fel!

Det är väldigt, väldigt vanligt att själv känna skuldkänslor och tro att det är ens eget fel att föräldrarna bråkar eller slåss. Vi människor funkar så, det är naturligt att vi får skuldkänslor även om vi egentligen inte har någon skuld. Därför är det viktigt att ha någon att prata med. Det hjälper en ofta att få hjälp att sätta ord på saker och inse att det som hände gjorde det utan att du själv kunde påverka.

VISSTE DU ATT?

De senaste 10-12 åren har det forskats väldigt mycket kring våld i nära relationer och hur det kan förebyggas. Bland annat satsas det nu mycket mer på insatser i kommunerna och idag kan de flesta kommuner erbjuda stöd.

Om du av någon anledning mår väldigt dåligt av att bo hemma kan du begära av socialnämnden att bli placerad i ett annat hem. En del ungdomar väljer det, för att få känna sig trygga och för att få ro att plugga och kunna leva som en vanlig tonåring. Det låter kanske som ett väldigt drastiskt steg, men att uppleva våld i hemmet eller själv bli slagen är också en väldigt drastisk situation!

Ett bra första steg kan vara att gå till kuratorn eller skolsyster. Du kan också boka tid på ungdomsmottagningen – klicka dig in på Umo.se för att hitta den närmaste! 

Att hjälpa en kompis

Om du har en kompis som blir slagen hemma men som inte vill eller vågar anmäla är det viktigt att vara tydlig med vad du tycker och hur du känner. Visa att du är rädd och fortsätta att uppmuntra din kompis att söka hjälp, uppmanar Kjerstin Almqvist:

– Många som har varit utsatta för eller bevittnat våld är jätterädda för att avslöja ”familjehemligheter”. Kanske har mamman eller pappan hotat, eller kanske är man bara livrädd för att familjen ska splittras och gå sönder. Men verkligheten är att katastrofen redan finns där. Hjälpen finns att få, men den kommer inte av sig själv utan du måste söka den. Och att söka hjälp av vuxna och därmed avslöja det som sker brukar för det mesta vara vändpunkten till något bättre!

VISSTE DU ATT?

Det finns mycket forskning om varför vuxna slår sina barn eller sin partner och det finns många olika förklaringar. Det kan bero på maktordning, att den som är överordnad känner att den har rätt att använda våld mot den som är underordnad. 

Det kan också bero på stress, och det är vanligare att någon använder våld i utsatta situationer (exempelvis arbetslöshet, fattigdom etc.). Men en förklaring är också att en del människor har svårt att hantera sina känslor och aggressiva impulser och har därför lättare att ta till våld än andra.

---

HÄR FINNS STÖD!

Att bli utsatt för ett brott kan göra att man blir rädd, ledsen, otrygg och förvirrad. Kanske också arg eller deprimerad. Ofta kan det vara skönt att prata med någon om det man upplevt. Här är några tips på ställen dit du kan vända dig för att få stöd:

● Jourhavande kompis

Jourhavande kompis är en chattjour som alla upp till 25 år kan vända sig till för att snacka om precis vad som helst. Det kan handla om kärlek, mobbing, ensamhet eller din familjesituation. Ring 020-222 444 eller besök chatten.

● BRIS

Är du ensam, rädd, ledsen eller bara behöver prata med någon vuxen kan du ringa BRIS på 116 111. Bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt. I BRIS-chatten kan du chatta med en kurator! Det kan handla om vad som helst. Du är alltid anonym och får en egen kontakt med en kurator, ingen annan kan se er chatt. 

● Brottsofferjouren

Brottsofferjouren hjälper dig som drabbats av brott, blivit vittne till brott, är anhörig eller närstående. Brottsofferjourena kan ge dig råd, information och stöd. Ring 0200-21 20 19 eller klicka här för att hitta din närmaste jour.

---

LÄS MER!

● På Sjukvårdsupplysningen 1177 hittar du jättebra info om hur du kan anmäla till Socialtjänsten om du eller någon du känner blir utsatt för våld i hemmet. 1177.se är en sajt av Sveriges landsting och regioner och all info är faktagranskad av experter.

---