Transporten mellan ett regnigt Ystad och ett soligt Rönne tar endast en timme med den snabbgående katamaranen. Tillsammans med min käre mor skulle jag spendera tre dagar på denna danska solskensö – till största del på en skavsårsframkallande cykelsadel. Cyklarna hyrdes på plats i Rönne. Att hyra en cykel under tre dagar kostar cirka 160 danska kronor styck (1 DKK = 1,25 SEK). Jag fick en gul fyrväxlad.
|
| Handbollsaction i Aakirkeby |
Sen bar det iväg, upp för backen, ner för backen, genom skog och längs landsväg. Kompassen var ställd mot Aakirkeby, en liten by cirka två mil utanför Rönne, där min lillebror spelade handbollscup. Aakirkeby bjuder väl inte direkt på några större sevärdheter, förutom just under Östersjö Cup i början av juli då byn invaderas av handbollstokiga ungdomar i alla möjliga åldrar, färger och nationaliteter. Turneringen som spelas på gräs brukar gästas av cirka 1500 deltagare och sträcker sig över fyra dagar.
Dag två var målet de små hamnbyarna Allinge och Sandvig uppe på nordspetsen och den medeltida borgruinen Hammershus. Vi hade lyxat till det och bokat rum på ett trestjärnigt vandrarhem i Sandvig sista natten till ära. 400 danska gick det på och ville man äta frukost fick man punga ut med 45 danska kronor extra per person. Från Aakirkeby till Allinge var det cirka 3,5 mil och när vi äntrade Allinge ackompanjerades vi av svängig jazzmusik då det för tillfället pågick en jazzfestival i den mysiga lilla byn. I hamnen låg yachterna och segelbåtarna uppradade och svenska affärsmän med stora klockor, dyra kavajer och unga smärta fruar satt på uteserveringarna och åt stekt rödspätta och sörplade husets röda.
Den gamla medeltidsborgen Hammershus var helt klart resans höjdpunkt. När man vandrade upp mot ruinen kändes det precis som att stiga in i en medeltidsfilm. Hammershus som ligger på en klippa 75 meter över havet är Nordeuropas största borgruin. Den byggdes på 1200-talet av ärkebiskoparna i Lund och var under medeltiden centrum för en väldigt blodig period i Bornholms historia.
Ytterliggare cirka tre mil avverkades den sista dagen då vi cyklade längst kustremsan tillbaka ner till Rönne. Vi trampade igenom ett flertal små fiskebyar i vilka tiden tyckts stått stilla. Längst vägkanterna satt skäggbeprydda gamla fiskare och rökte pipa (och fisk) samtidigt som de hälsade glatt på alla förbicyklande turister.
Även om internetabstinensen lätt slår till och det börjar rycka i tangentbordsfingrarna är en cykelsemester på Bornholm verkligen att rekommendera. Tre dagar är visserligen lite i det kortaste laget men ger samtidigt mersmak att åter besöka och upptäcka Bornholm på en cykelsadel. Nästa gång på en icke skavsårsframkallande sådan.
