DVD-recension: Vi hade i alla fall tur med vädret, igen!

Gösta och Gun ska resa till sin sons bröllop. Det är ungefär allt de är överens om. I Guns värld flyger de, i Göstas är det Volvo 240 och husvagn som gäller. Lösningen blir att kompromissa genom att byta ut Volvon och husvagnen mot en husbil som passar Guns smak i både modernitet och rymlighet. Så bär det iväg. Först till ena barnet, där de får ett barnbarn och en råtta som extrabagage. Via kolmården, vilket resulterar i ytterligare extrabagage i form av barnbarnets pojkvän....

Gösta och Gun ska resa till sin sons bröllop. Det är ungefär allt de är överens om. I Guns värld flyger de, i Göstas är det Volvo 240 och husvagn som gäller. Lösningen blir att kompromissa genom att byta ut Volvon och husvagnen mot en husbil som passar Guns smak i både modernitet och rymlighet. Så bär det iväg. Först till ena barnet, där de får ett barnbarn och en råtta som extrabagage. Via kolmården, vilket resulterar i ytterligare extrabagage i form av barnbarnets pojkvän. Vidare till andra barnets bröllop och slutligen till sjön där Gösta ska sprida ut en väns aska. Självklart blir det en resa full av allt det där som inte borde hända och därför måste hända. Ganska förutsägbart, ganska tryggt och ganska roligt.



Precis som i Vi hade i alla fall tur med vädret spelar Rolf Skoglund och Claire Wikholm Gösta och Gun. Och tja, de är väl ungefär som de brukar vara. Mikaela Knapp har däremot gjort en stor förändring mellan filmerna, från att inte ens vara påtänkt till att vara den ifrågasättande, färgsprakande tonåringen. Till två av de mindre rollerna har man genialt nog valt Sissela Kyle och Johan Glans. Om man gillar den humorn fungerar deras karaktärer ungefär som kardemumman i en kanelbulle. Som en smakfull överraskning. För trots att deras roller egentligen inte är alls stora utgör de absolut en av filmens extra färgklickar. Jag bara älskar hur Sissela Kyle citerar Tomas Tranströmer i rollen som den överdramatiska läkaren. Jag hade verkligen inte blivit ledsen om filmen innehållit fler läkarbesök. Eller mer hysteri med för den delen. För att vara en film som bygger på att de ska hända konstiga saker som gör resan hysterisk tycker jag nämligen att det blev lite väl fridfullt.



Att påstå att det är en oförutsägbar och fantastiskt originell film vore inte sant. Mysig, skön, rolig och avkopplande är mer passande ord. Lite så där lagom för en kort stunds verklighetsflykt.

3