Första gången jag såg dig stod du och monterade upp en väggfast pelagonhylla i programmet Sommartorpet. Och det var när du för en kort sekund vände dig om, tittade upp mot kameran, och förklarade hur bra furubräderna tog emot spiken, som jag förstod innebörden av ordet tonårskärlek. Och likt furut tog emot spiken, tog jag emot dig.
När mina egna föräldrar knappt klarar av att bygga ihop en IKEA-hylla är det skönt att ha en individ som fungerar både som en far - och som en mor. Du kan snickra, du kan sy, och du kan laga mat. I den ena stunden murar du en utegrill i natursten, och i den andra strör du rosenblad på sängen.
Vem kunde tro att en före detta mentalskötare från Degerfors skulle visa hela svenska folket att det kan vara manligt att vara mjuk? Du har höjt statusen för alla Sveriges metrosexuella män och du har visat att det är ok att uppskatta doften av nybakt bröd, att det är ok att bli skrämd av den där läskiga spindeln i garaget, och att det är ok att börja dagen med att bada i brun utan sol.
Julafton 2004 var för mig lyckans dag, inte bara för jag fick den där stickade tröjan av farmor, jag fick även njuta av dig som julvärd. Dina sammetslena ord var som massage för mina öron och när du tände ljuset, tändes även min själ.
Du har en gåva som varken Martin Timell eller Hans Fahlén har. Du kan på något magiskt sätt komma överens med såväl människor och djur, som plexiglasskivor. Ditt skratt är som kvittrande fågelsång och din silverfärgade frisyr blänker likt en nytvättad grävling i den svenska sommarsolen.
Är det så att ditt 35-åriga äktenskap av någon anledning skulle gå åt pipan så finns jag alltid här för dig Ernst.