Fråga Lasse Gustavsson om motivation, acceptans och relationer

Mina värderingar brann upp tillsammans med mitt ansikte den där natten.
När jag vaknade var det till en ny värld. En värld av skönhet.
- Ur Lasses bok “Leva Vidare”.

Olyckan och den efterföljande sjukhusvistelsen fick Lasse att omvärdera vad som är viktigt i livet.

Maj, 1981. Lasse var 24 år gammal, hade nyss tagit sin brandmansexamen och hade bara arbetat i Göteborgskåren en vecka när han råkade ut för olyckan som kom att förändra hans liv. Hans station fick larm om en gasläcka i oljehamnen, men informationen var ofullständig och de körde utan att veta om det rakt in i ett massivt gasmoln. Plötsligt exploderade 20 ton propangas och ett eldhav lika stort som Globen slog upp från marken. Lasse och hans kollega befann sig mitt i infernot. För att överleva var de tvungna att överge brandbilen och springa genom den 1000-gradiga elden. Lasses arbetskamrat Leif avled senare av de svåra skador han ådrog sig. Lasse själv låg medvetslös i två månader efter olyckan. När han vaknade upp i sjukhussängen var det med 40-procentiga brännskador. Fingrar, hår, halva näsan, nästan hela öronen - en stor del av hans utseende hade utplånats av elden.

Vad minns du av olyckan?
– Jag minns allt och när jag vaknade var det som att jag fortfarande levde i olyckan, berättar Lasse. Den första månaden var jag helt blind och kunde bara se det som jag såg för min inre syn. Olyckan snurrade om och om igen. Samtidigt var det ett väldigt kaotiskt intryck - jag kunde inte se filmen från början till slut. Det var som om någon klippt sönder allt och strödde bitarna framför projektorn.

Lasse låg kvar på sjukhuset i ett helt år och genomgick oräkneliga operationer. Under sjukhusvistelsen var det många tankar som rusade omkring i huvudet:
– Jag förstod direkt att jag var svårt brännskadad eftersom jag tydligt mindes olyckan, så först och främst försökte jag bearbeta det som hänt, säger Lasse. Det fanns en väldig sorg kopplad till förståelsen att jag hade förlorat en stor del av mitt utseende. Samtidigt vägde jag bara 40 kilo och var väldigt försvarslös. På sätt och vis hjälpte det mig. Jag kom snabbare fram till acceptans, vilket är första steget till att läka förlusten. Det ligger mycket i talesättet “Bryt ihop och gå vidare”, och eftersom jag redan brutit ihop fysiskt kunde jag inte göra annat än att acceptera situationen. Sen blev jag otroligt glad när läkarna sa att de förmodligen inte behövde amputera mina ben. Det fanns en stor sorg i allt det jag förlorade, men samtidigt en enorm glädje i det jag fick behålla.


Olyckan och den efterföljande sjukhusvistelsen fick dessutom Lasse att omvärdera vad som är viktigt i livet.
– De stunder då jag inte hade ont låg jag och drömde om härliga saker jag varit med om, och jag upptäckte en väldig glädje över mänsklig kontakt. Jag hade inte uppfattat att relationer var så viktiga före olyckan, men under tiden på sjukhuset kände jag en stor glädje och kärlek i att prata med vårdpersonalen.

När Lasse till sist blev utskriven från sjukhuset var han mycket spänd på hur andra människor skulle reagera på hans nya utseende. Till en början tyckte han att det var jobbigt med alla som stirrade i smyg, men efter en tid genomskådade han det hela och insåg att det inte är så farligt hur människor reagerar.
– Jag upptäckte hur jag själv kunde styra deras reaktioner, berättar Lasse. Om jag var nervös och spänd så kände den andra av det och reagerade likadant. Men ju coolare och mer avslappnad jag var i mötet, desto coolare blev den andra människan i mötet med mig. Det var en insikt som flöt fram efter en viss tid av konfrontation med människor på stan, och det var väldigt häftigt att märka det.

Två år efter olyckan återgick Lasse till brandkåren. Han tvekade aldrig inför valet utan såg det istället som en personlig revansch. Brandmannayrket var hans dröm och han fortsatta leva i drömmen i åtta år - trots olyckan. I dag har Lasse egen firma och jobbar främst med föreläsningar och utbildningar. Oftast handlar de om inspiration och motivation, både på arbetet och i vardagen.
– Jag föreläser också om hur man förbättrar sina relationer, berättar Lasse. Kommunikation är ett väldigt viktigt verktyg för hur relationer ser ut. Inte bara relationer till andra utan också relationen med oss själva. Ibland kan man ljuga för sig själv vilket bidrar till osäkerhet. Öppen kommunikation skapar däremot trygghet eftersom den är sann.

Vilka frågor kan du svara på från ungdomarna?
– Jag svarar gärna på frågor om motivation - hur man genomgår trauman/kriser och hittar tillbaka till ett slags mening. Jag kan också svara på relationsfrågor, om hur man är med andra och med sig själv. Och om att acceptera sig själv och om att våga tro på sina drömmar.

För att ställa en fråga till Lasse, skriv en kommentar nedan eller skicka din fråga till info@ungdomar.se senast måndagen den 31 oktober. Vi väljer sedan ut ett begränsat antal frågor som Lasse svarar på.