Gräsklipparmarodör

Jag dammsög och diskade och min lillebror klippte gräset. Dagen förflöt under städharmoni. När jag diskat den sista koppen och torkat den sista tallriken kom min systers kille Roger in och frågade om jag ville klippa lite gräs (mest för att testa gräsklipparen). Det visade sig vara mycket dumt gjort av honom.

Jag satte mig glatt på den bekväma gräsklipparen och körde igång. Runt runt, upp för en backe och ner igen. När jag kört en stund satte Roger igång turbofarten. Gräsklipparen fräste iväg som en oljad lax runt huset. Efter några varv bestämde jag mig för att stanna. Men hur fasen gjorde man det nu igen?! Jag trampade på det jag trodde var bromsen men farten bara ökade. Då kom jag på det, man skulle lätta på sitsen. Jag reste mig upp och märkte hur gräsklipparen saktade ner.

Lugnt satte jag mig ner igen för att andas ut. Dock hade inte maskinen lagt av helt utan startade upp igen i samma turbofart. Jag skrek till och försökte återigen bromsa med det jag trodde var bromsen. Plötsligt kom ladan rusande emot mig. Jag såg i en inre bild hur gräsklipparen totalkraschade mot väggen och hur ett rökmoln stort som efter en atombomb tornade upp sig över det lilla samhället Spångsholm. I ren panik kastade jag mig av fordonet och rullade runt som Tom Cruise i Mission Impossible på marken. Yes! jag klarade det, tänkte jag. Sedan hördes smällen, eller dunket ska jag snarare kalla det.

Det blev ingen krasch men det gjorde inte saken bättre. Gräsklipparen gick sönder och min syster som bevittnat allt under gapflabb berättade hela historien för alla människor som kom i vår väg. En av de pinsammaste dagarna i mitt liv.