Intervju: Immanu el

Men först, vad är postrock egentligen?

Som alla genrer är det väldigt svårt att definiera exakt och det betyder antagligen olika för olika människor. Men man skulle kunna säga att det är rock som koncentrerar sig på stämning och vackra melodier snarare än hårda riff och powerackord. Låtarna är också längre än vanliga rocklåtar och sången får inte riktigt lika stor plats utan fungerar mer som ett komplement till instrumenten. I ena stunden kan musiken vara mjuk och stilla, för att i den andra vara hård och ösig. Bland de grupper som har utmärkt sig internationellt har vi isländska Sigur Rós, brittiska Mogwai och amerikanska Explosions in the Sky.

Nu håller dock genren på att få fäste även i Sverige, och bland de absolut hetaste banden finns som sagt Immanu el, en ung kvintett från Jönköping. Mitt i all stress kring debutsläppet fick jag tag i Claes från bandet, och passade självklart på att ställa några frågor.

Först och främst, var fick ni namnet Immanu el ifrån?
Jag fastnade för enkelheten i ett vanligt och tidlöst namn. Namnets betydelse vill ge hopp till människor i en till synes hopplös värld, och jag misstänker att det har några tusen år på nacken.

Er hemstad Jönköping ligger ju som bekant i bibelbältet. Är ni kristna, och återspeglas det i sådana fall i era låtar?
Immanu el är inget kristet band, även om det finns troende personer i bandet. Jag personligen är troende kristen och det återspeglas självklart i min musik, hade jag levt för min tro på exempelvis politiska ideologier så hade det varit en självklar drivkraft och källa till mitt kreativa skapande. Nu lever jag för min egen tro och det tar sig i uttryck på mitt egna personliga sätt, och det återspeglas i min musik.

Gillar era föräldrar er musik?
Ja det tror jag... jag har inte gjort några större efterforskningar, men de har hjälpt till, uppmuntrat och stöttat väldigt mycket så det tror jag absolut.

Enligt last.fm har jag tillbringat sexton timmar av mitt liv med att lyssna på er låt ”Kina”, och jag vet inte riktigt om jag ska bli rädd eller fascinerad, vad tycker du? Men den riktiga frågan är: Varför heter låten Kina?
Det var en rolig överraskning, fantastiskt att någon kan tillbringa så mycket tid med vår musik! Du får gärna bli rädd och fascinerad på samma gång, jag tycker det är roligt att det överhuvudtaget har gett intryck. Kina heter Kina för att det var arbetsnamnet på en låt som blev huvudnumret i ett kinesiskt filmsoundtrack. Nu är det sedan länge förbi och efter ett kinabesök har låten bytt namn till "Home" på albumet. Den är även omarrangerad med ny text. Så det kan gå ...

Skulle ni kunna tänka er att sjunga en låt på svenska? En svensk motsvarighet till Sigur Ros, kanske.
Det har vi faktiskt gjort! Vårt extraspår till skivsläppet i japan innehåller en kort mystisk låt med några rader på svenska, ”Fall med mig nu”, heter den. Ett väldigt fint improviserat spår måste jag säga

Om ni fick välja en sångerska/sångare, vilket som helst, att gästsjunga i någon av era låtar, vilken skulle det vara?
Oj det var en svår fråga. David Åhlen eller Thom Yorke skulle jag svara. Men det är kul att leka med tanken, däremot skulle vi nog aldrig ha någon gästsångare till vår musik.

Vilken är den bästa platsen på jorden?
Ebbarp, min, min brors och Emils hemby utanför Jönköping. Ingenting är som hemma.

Berätta lite om er medverkan i filmatiseringen av Jan Guillous bok Arn.
Det var intressant att du frågade det, jag och min tvillingbror Per var med och filmade som statister.



Hur stora tror ni att ni kommer bli?
Jag har inte den blekaste aning, den som lever får se. Storheten är inte så intressant i sig, det är att få komma ut och nå fler människor och beröra människor med en musik som ständigt utvecklas som är det roliga! Vi tar i alla fall en sak i taget.

Om man gillar er musik, vilka band borde man då kolla in förutom ert systerband EF?
Det finns många referenser som är värda att kika upp. Med undantag för de självklara stilbildarna så kan jag tipsa om artister som ”Logh”, ”Talk Talk”, ”Early Day Miners” och ”Nick Drake”.

Vad lyssnar ni på privat?
Det är så olika från person till person i bandet. Vår gemensamma nämnare är olika typer av experimentell musik och postrock, men därifrån skiljer det sig från elektronisk triphop till klassiska symfonier. Vi lyssnar på massor av musik och inspireras av det mesta på något sätt.

Ni har ett extremt moget sound för att vara så unga, vad tror ni det beror på? Började ni med att spela Mando Diao-rock i pingisrummet för att sedan gå över till postrock, eller har det alltid varit så?
När jag tänker efter så tror jag att vi hade ett mer moget sound när vi precis började. Eller jag kanske borde ta tillbaka det ... I vilket fall som helst så har vi alltid spelat postrock och det har blivit smått annorlunda med åren, även om grunden alltid finns kvar.

Vilken är den bästa låt som någonsin gjorts? Ni får svara en utav era egna.
Just nu är det ”Sans Revival” av Early Day Miners om du frågar mig.

Hur går det till när ni skapar en låt? Har ni ett speciellt ”schema” ni följer eller är det olika för varje gång?
För det mesta är det färdigskrivna kompositioner som vi är med och bearbetar tillsammans i replokalen, där sätter alla sin prägel på det hela, även om det nästan alltid bottnar i en färdigskriven låt. Jag har skrivit det allra mesta men det hade aldrig låtit som det gör om inte var och en av oss varit med och påverkat.

Hur gick det till när ni fick kontrakt? Var det något ni fick kämpa er till eller var det som man ser i filmerna när en skivbolagsboss kommer fram efter en spelning med en väska full av ovikta tusenlappar?
Vi fick kämpa oss till förtroendet. Det fanns alltid ett stort intresse från bolagets sida, men det krävdes att vi skickade in låtidéer, spelade flera gånger live med granskande bolagsmänniskor som åskådare och mycket annat. Det är så mycket mer än att fullfölja ett kontrakt, det handlar om hurdana man är som personer och om man delar gemensamma mål. Att kunna arbeta på en nivå och ta egna initiativ. Det finns mycket att säga, men hur som helst har kontraktet och överenskommelser mindre betydelse, vi delar samma visioner och mål och då är det bara att fortsätta.

Slutligen, vad visste vi inte om immanu el?
Hmm… att vi blir pappfigurer i Japan till skivsläppet kanske? Det är lite roligt.

Lyssna på dem här!