Intervju med Tom Ljungman (p0mp3)

Jag ringde upp Tom som är medlem här på Ungdomar.se för ett kort förhör om vad han tycker är det bästa med UM, hur han lyckades knipa åt sig rollen i en av årets mest rosade svenska filmer och för att checka av hur pass mycket bad boy han egentligen är.

Hej Tom! Hur står det till?
Hejsan! Det är lugnt, själv?

Jo tack, bara bra. Hur länge har du varit medlem på Ungdomar.se?
Sedan 2006 tror jag. Jag är inte riktigt säker men det känns som ungefär två år.

Hur hittade du hit?
Jag tror att det var via en vän faktiskt.

Du kallar dig p0mp3 på sidan. Finns det någon historia bakom namnet?
Nej inte direkt, det är något som hängt med bara sedan tidigare.

Vad tycker du är det bästa med UM?
Det bästa är väl alla sköna människor man träffat genom sidan. Det är otroligt trevliga människor som hänger på Ungdomar. En del träffar jag på vardagarna också.

Och det sämsta?
Det är väl att det finns mycket troll och så, det är sådant som dyker upp ibland. Vilket i och för sig kan vara kul men det blir jobbigt i längden.

Hur halkade du in på skådespelarbanan?
Det började när jag var 12 bast då jag sökte in till en liten tv-serie som hette Errol. Det var via ett papper i skolan och jag tyckte det mest lät som en kul grej. Men så visade det sig att den rollen var något för mig så jag fick göra den. Sedan höll jag kontakt med castaren och sen dess har jag har gjort lite mindre produktioner på SVT och så.

Vad gjorde du för att få rollen i Patrik 1,5?
Det var castaren som ringde och tipsade mig om den och tyckte jag skulle provfilma vilket jag gjorde. Det var på den vägen det gick.

Fick du rollen direkt?
Jag fick komma två gånger och testa så det var ju inte helt fastställt från början liksom.

Filmen fick överlag riktigt bra kritik (läs Mikaelas recension här), vad har du själv fått för respons för din insats?
Det är väl allmänt bra kritik. Det är en väldigt enkel och skön rulle och kritiken har blivit typ den samma.

Hur mycket Patrik finns det egentligen i Tom?
Oj, det är nog inte så mycket. Patrik är lite så vilsen och har inte koll på så väldigt mycket. Det kan det nog finnas lite av i mig faktiskt, jag hänger inte riktigt med i allting. Men sen är det även lite smågrejer från filmen som hänger kvar, typ repliker och så.

Var det en stor utmaning att spela rollen?
Nej inte riktigt. Vi repade väldigt mycket innan själva filmandet. Vi gick igenom väldigt tydligt och jobbade på hur vi skulle få fram rollen. Efter några repanden flöt det på rätt bra.

Hur var det att spela tillsammans med Gustav Skarsgård och Torkel Peterson?
Det var superkul, såklart. Det är två riktigt sköna människor, professionella att jobba med och trevliga att vara med.

Har du något kul att berätta från inspelningen?
Jag, Gustav och Torkel hittade på en del sjuka grejer, vi sprang runt och sjöng improvisationsblues nere i Trollhättan till exempel. Sen finns det en del andra saker som jag inte vågar avslöja tyvärr.



Om du var en paprika, vilken färg hade du då haft?
Jag är en gul paprika. Eller lite sådär gulgrön. En omogen gul. Har en vän här i bakgrunden som vill att du ska understryka omogen.

Hur kände ni att Patrik 1,5 skulle tas emot? Det är ju ändå ett starkt ämne som tas upp i filmen.
Ja det är rätt intressant faktiskt. Medierna har ju liksom tryckt på att det är en väldigt tilltalande film för homosexuella, vilket det såklart är eftersom den handlar om ett homosexuellt par, men det är inte riktigt det vi vill fästa oss vid. Det kunde lika gärna varit en man och en kvinna som hade de här problemen.

Kände du någon gång oro för att filmen skulle bli sågad?
Inte riktigt sågad, men jag var lite orolig över hur målgruppen skulle se ut. Jag hade inte förväntat mig att det var något som människor i min ålder skulle gilla. Men sen visade det ju sig att filmen funkar för alla åldrar, alla kan hitta något trevligt i den. Det är ju ett starkt drama och en avslappnad komedi.

På tal om sågning, din pappa är ju verksam inom byggbranschen och syns som byggledare i Från koja till slott på trean. Det är inget område som du tänkt bygga dig en karriär inom?
Njae inte riktigt. Inte snickare på tv3 i alla fall.

Vad har du för planer för framtiden då?
Ja du, det är en bra fråga. Jag håller på att plugga musik just nu, musikproduktion. Sen vill jag gärna fortsätta med skådespeleri. På något sätt syssla med båda.

Vad gör du när du inte skådespelar?
Det blir ju mycket musik. Jag har nyss haft en spelning med mitt band faktiskt.

Jaha, vad spelar ni för något då?
Ja vad är det? Lite garagerock kanske, lite grunge. Lite skitig musik. Vi har ingen MySpace ännu men vi jobbar på det.

Vad blir nästa filmprojekt för din del?
Det kommer en tv-serie som Jonas Gardell har skrivit som heter De halvt dolda där jag spelar en femtonårig skinhead. Så det kan ju bli intressant att se, det kommer bli en bra serie. Den är redan inspelad och börjar sändas den 1 januari på svt.

Du är inte rädd för att förknippas med den här bad boy-imagen?
Nej det tror jag inte. Om det är någon som har den synen om mig så får de ha den. Men jag är inte så jävla stökig.

Men då har du chansen nu att visa hur ordentlig du är. Jag har nämligen satt ihop lite snabbfrågor för att kolla hur mycket bad boy du egentligen är.
Aha, åfan. Okej ...

Dataskärm eller knogjärn?
Lätt eh ... aahm. Dataskärm!

Idol eller alkohol?
Alkohol.

Skådespeleri eller försäkringsbedrägeri?
Haha. Nä, jag måste fråga coachen. (Frågar en kompis i bandet.) Försäkringsbedrägeri säger jag faktiskt.

Något du vill berätta mer om?
Njae jag vill inte avslöja något, vill inte hamna i skiten.

Tårta och mazarin eller snorta kokain?
Oj, äh … jag tror jag tar snorta tårta. Vi kryssar båda.

Varmblodig kurd eller kallblodigt mord? Och med varmblodig kurd så syftar jag på hästrasen och inte folkgruppen.
Om jag är riktigt upprörd så kör jag nog på kallblodigt mord faktiskt. Men det är bara vid vissa tillfällen. (Här tyckte jag mig höra Tom säga ”bara när det är helg”, men jag kan ha hört fel.)

Man behöver inte oroa sig om man ser dig på stan då?
Nej, nej absolut inte.

Slutligen, vad har du för råd till andra ungdomar som drömmer om att skådespela?
Åh nu ska vi se. Jag vill säga något bra nu, inget torrsnack. Men är man verkligen intresserad så gäller det att ta alla de här småchanserna som finns och verkligen jobba sig uppåt. Det är enda sättet. Det är inte så att man hamnar i Hollywood direkt liksom. Men sen handlar det mycket om slump också, det är bara att hoppas. Men när man väl har en fot inne så är det bara att glida framåt.

Du ska ha ett stort tack för snacket och lycka till med bandet!
Tack själv!