Ipred-lagen är inget aprilskämt
Förlagen vill nu få ut namnet på personen bakom ett IP-nummer som de misstänker spridit ljudböcker av 15 kända författare. Leif GW Persson, Jan Guillou och och Henning Mankell finns bland de drabbade. – I stort sett alla ljudböcker som de svenska förlagen ger ut sprids illegalt på nätet. Det drabbar författare, förlag och internetbokhandlare ekonomiskt och risken finns att detta på sikt kommer att leda till att utgivningen minskar, säger Svenska Förläggareföreningens ordföra...Förlagen vill nu få ut namnet på personen bakom ett IP-nummer som de misstänker spridit ljudböcker av 15 kända författare. Leif GW Persson, Jan Guillou och och Henning Mankell finns bland de drabbade.
– I stort sett alla ljudböcker som de svenska förlagen ger ut sprids illegalt på nätet. Det drabbar författare, förlag och internetbokhandlare ekonomiskt och risken finns att detta på sikt kommer att leda till att utgivningen minskar, säger Svenska Förläggareföreningens ordförande Kjell Bohlund till Aftonbladet.
Bohlund menar också på att den illegala spridningen av ljudböcker har ökat kraftigt de senaste åren, men att det inte finns några exakta siffror på vad det har kostat förlagen i förlorade intäkter.
Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge är inte förvånad över förlagens snabba agerande.
– De har sagt tidigare att det skulle hänga på låset. Men vi anser att det är polisen och inte privata organisationer som ska hantera lagen. Och det här är inte ett brott överhuvudtaget, kultur är något som vi gärna vill sprida.
Fakta: Ipred-lagen
Utgår från ett EU-direktiv från 2004.
Lagen ger från och med idag (1 april) upphovsrättsägare rätt att bland annat:
- samla uppgifter om aktivitet på ip-adresser, utan särskilt tillstånd från Datainspektionen.
- i domstol begära identitetsuppgifter om innehavare av ip-adresser, för att kräva skadestånd.
- därefter samla bevis under 1 månad utan att den misstänkte informeras.
- under den månaden i domstol begära intrångsundersökning, där kronofogden kommer hem och kopierar innehållet i en enskilds dator.
Källa: Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU11
