Jag är nog tillräckligt gammal

jag har förundrats nu över hur havet kan slipa stenar till plattor
och släta ut strandens ojämna invånare
jag har förundrats över en fattigdom så påtaglig,
som för mig alltid varit så långt bort
jag har förundrats över insikten om att min verklighet
inte är en erfarenhet alla fått erfara
jag har förundrats över en avsaknad av tid
en avsaknad av behov av klockslag och stress
och nu är jag här igen

och förundras över hur jag, en liten människa
kan rymma så stora perspektiv

och jag vet att inga av de kunskaperna kommer att gälla
förrän jag myndigförklaras
men jag har sett mer än jag själv förstår
och att jag fått möjlighet att bry mig
(för det är inte många som får)
är så fantastiskt stort och oslagbart
så jag vill skrika alla världens glädjeskrik