Ingen konstighet egentligen i och med att danska IO Interactive ligger bakom alla tre spelen. Utseendet och spelmotorn från Hitman har parat sig med Freedom Fighters lite mer taktiska strider och avkomman har fått namnet Heat the Game. Nej, förlåt, Kane & Lynch heter det.
På sätt och vis önskar jag att man med gott samvete skulle kunna dra parallellen med Kane & Lynch så hårt att man faktiskt benämner det som Heat-spelet. Filmen Heat är en av actiongenrens allra bästa och de scener i Kane & Lynch som fullkomligt osar Heat är också spelets solklart bästa. Men istället för Al Pacino och Robert De Niro i huvudrollerna ser vi här radarparet Kane och Lynch, två brottslingar som genom en relativ slump hamnar i samma sits och tvingas samarbete trots motsättningar. En grund till ett väldigt intressant manus, som i början också imponerar både till dialog och handling.
Det ser dock inte lika bra ut i verkligheten som på bild.
Kane och Lynch är på väg i en bepansrad transport till sin avrättning. Men under transporten händer något och de båda kan fly scenen tillsammans med sina fritagare. Det uppdagas snart att anledningen till att de blivit räddade är att en organisation som Kane tidigare arbetat för vill ha tag på något som han enligt dem har stulit. Kan inte Kane överlämna detta inom tre dygn kan han säga adjö till sin före detta hustru och dotter, och de tillsätter instabila Lynch att övervaka Kane så att han inte hittar på något dumt under dessa tre dygn. En bit in i spelet tar dock handlingen en vändning och går från att vara fylld med frågor och spänning till att bli en rättfram actionhistoria utan någon som helst finess.
Vilket är väldigt synd. Samspelet mellan Kane och Lynch är framförallt i spelets början riktigt underhållande och Lynch som en av de mest cyniska och instabila brottslingarna i spelhistorien är höjdpunkten i karaktärsgalleriet. Men i och med vändningen så förtas stor del av den grund som byggts upp och mycket lämnas osagt och ouppklarat. Handlingen och dialogerna (med utmärkta röstskådespelare som dock missbrukar ordet ”Fuck” å det grövsta) är ändå spelets stora styrka trots att den stundtals ter sig väldigt ryckig och framförallt tappar rejält ju längre in i spelet man kommer.
Det spelmässiga på sin sida är ingenting speciellt. Smygandet från Hitman-serien byts ut mot storskaliga och explosiva eldstrider med många personer inblandade. Striderna pendlar dock från att stundtals vara riktigt underhållande (framförallt tillsammans med en partner i det kooperativa spelläget) till rena sömnpiller. De Heat-inspirerade sekvenserna i stora byggnader och längs med folktäta gator samt den intressanta sekvensen inne på en smockfull nattklubb i Tokyo är då spelet är som allra bäst, men tyvärr så utgör dessa en relativt liten del av hela spelet. Stora folksamlingar är ett av spelets signum och man befinner sig sällan i områden med färre än 20-30, och ibland uppåt 100, personer på skärmen samtidigt, men folkhaven är på bekostnad av både grafik och AI. Alla civila personer beter sig som yra kycklingar och springer lika ofta rakt mot de skjutgalna brottslingarna (du och din grupp) som ifrån dem, dessutom ser detaljerna i spelet ut som något från förra generationen vilket givetvis förtar lite av atmosfären i ett adrenalinstint actionspel.
Vilken film påminner spelet om nu igen?
Kane & Lynch pendlar mycket, från att imponera rejält i dialoger och mellansekvenser till att dyka ordentligt ner i skiten när det kommer till vissa spelmoment och handlingens slutgiltiga vändningar. Det bjuds fortfarande på tillräckligt många explosivt underhållande actionsekvenser för att man inte ska tröttna innan handlingen knyts ihop, men det går inte att förneka att spelet som hade en sådan lovande öppning också säckar ihop totalt i slutskedet. Älskar man som jag Heat och spritt språngande galna karaktärer kommer man att uppskatta Kane & Lynch tillräckligt för att motivera ett köp. Den överhängande känslan av en något genomstressad och ofärdig produkt går dock inte att kasta av sig, och det är svårt att inte känna sig besviken.
Ingen möjlighet har funnits att prova flerspelarläget vilket är anledningen till att den inte tagits med vid bedömningen av Kane & Lynch: Dead Men.Betyg: 6
Texten kommer från Gameplayer.se - din dagliga dos av tv-spel.