Krönika: Snicksnack!

Det slog mig en dag. Ämnet skitsnack kom på tal och jag tänkte för mig själv: "Hur många i min närhet har jag aldrig sagt något illa om, med förhoppningen att den personen aldrig kommer att få reda på det?". Vare sig det är mer eller mindre befogad irritation eller kritik mot den personen? Vänner, fiender, familj, släktingar, arbetskamrater och andra i min närhet poppade upp framför mig och skaran som kunde sällas till ”De jag aldrig någonsin sagt något illa om” blev bara mindre och mindre. "Fan också", tänkte jag. Vilken värdelös vän och människa jag är som inte bara kan hålla tyst, hålla inne och hålla masken. Som inte kan gå omkring på jorden och sköta mina egna affärer och inte lägga näsan i andras. Skönt att veta att jag är långt ifrån ensam.

Kalla mig konflikträdd och säg att jag inte är någon riktig vän eller en jävla bitch, men rannsaka även dig själv. Vad har du sagt om dina nära och kära och var går din gräns för vad som är skitsnack? Råkar du nämna för en vän om en annan att hans nya hårfärg inte riktigt var så snygg som du sa, är det elakt? Sitter du och diskuterar om en annan person hur hon borde göra diverse personliga val utan att delge personen i fråga dina åsikter? Kanske tappar även du greppet ibland och öser kritik och glåpord över någon som du egentligen älskar högt, sådant du kanske bara delvis menar men som känns onödigt att vidarebefordra till denne? Var går gränsen mellan att en åsikt om en person till att vara riktigt illvillig?

”Alltså, han/hon är säkert jättesnäll och så, men...”. Den gamla klassikern. Denna mening brukar oftast följas av totalsågning i varierande grad. För att få det hela att låta lite mindre hemskt eller för att själv få lite bättre samvete väger man upp utläggningar om fula frisyrer, dåliga karriärval, fruktansvärt temperament eller irriterande uttalandet med att lägga till att personen ju faktiskt, kanske inte är helt värdelös. Ett roadkill som i ett desperat försök utsmyckats och förklätts till ett ulligt, gulligt husdjur är fortfarande bara ett roadkill. Eller hur? Om jag fick en shot varenda gång jag hörde denna konstellation av skitsnack skulle jag vara drängfull livet ut, om man säger så.

Alla människor har vi ju brister, ingen är perfekt och de andra klyschorna inom den kategorin kan ni säkert redan. Det gäller dina vänner, din partner, din släkt, dina arbetskamrater och även dig själv. Något litet som irriterar, ett uttalande du inte håller med om eller något som helt enkelt sticker i ögonen på dig. Även för den du gillar mest brukar det krypa fram så småningom, speciellt om man umgås tätt inpå varandra och ofta. En vän till mig definierade det hela väldigt bra när hon sa något som jag verkligen kan stämma in i; att man ibland pratar om en persons brister bakom hans eller hennes rygg för att slippa såra denna person. Få ut det ur systemet helt enkelt. Istället för att gå och bära på det hela och irritera sig ytterligare för att slutligen explodera, eller att påpeka varenda brist hos en människa till henne, kan man skriva ner det för sig själv eller prata med någon annan och så är allt frid och fröjd. Ibland.

När man ”snackar skit” är det ju egentligen inte meningen att det som sagts ska föras vidare till den tredje parten, även om det ofta har en tendens att göra det. Tycker du generellt sett riktigt illa om en person kommer det troligtvis till dennes kännedom på ett eller annat sätt. Oturligt nog kan även minsta lilla påpekande om en kär vän blåsa upp till en stor dispyt, så välj dina ord och snicksnackpartners noga.

Var går gränsen mellan skitsnack och mobbing egentligen? En gång är ingen gång, alla kan göra ett snedsteg vad gäller det mesta. Att konsekvent tala illa om en person och vara elak är en helt annan sak. Ser ni skillnaden? Att påpeka brister hos en annan människa kan ibland vara nödvändigt för att orka upprätthålla en vänskap. Tycker du att det verkar ruttet? Skriv ner det i en dagbok då! Man borde inte röka, man borde inte äta chips, man borde inte skratta åt andras olycka eller tala illa om sådant man inte har att göra med. Fast det gör vi ändå! Glöm dock inte att i samma stund du talar illa om din vän eller väninnan kan denna göra detsamma, så det finns inte direkt plats för att hyckla.

Detta uttalande signerat mig själv får fullborda denna krönika:
"Har du något dåligt att säga om mig så säg det inte till mig – säg det till någon annan istället!"