Lagom

Trots att ordet ’lagom’, i kontrast till den populära uppfattningen, finns i en eller annan form i andra språk (norska, japanska m.fl.), så är det ingen annanstans, som begreppet blivit så centralt, som i Sverige. Här används det också som ett positivt laddat ord. Det är först när man talar om begreppet, som vi börjar kritisera det som ett så vanligt använt uttryck. Detta pekar tydligt åt hur vi har ett behov av det ”lagoma”, men hur vår självkritik – via influenser utifrån – gör lagombegreppet till något negativt som fenomen.

Som börjar bli allt mer känt, så var den fornsvenska betydelsen av ’lagom’ betydligt mer juridiskt bunden än den innebörd av ordet vi finner i dag. Det betydde ”efter lagens föreskrift, lagligen”, men kom att dämpas till det mer livsstilmässiga ”varken för mycket eller för litet”. Men vad kan begreppet som företeelse ha för egentlig innebörd för oss? Det tycks vara ett synnerligen tveeggat koncept, ty man kan främst skönja två sidor hos detsamma.

För att se till dess ena sida, så är det inte att förundras över att lagombegreppet börjat färgas av det moderna egalitära idealet, där ’lagom’ får den absurda innebörden av den sociala orealistiska förebild där alla är jämbördiga varandra. Sålunda är begreppet ur sådan synpunkt hämmande för de flesta former av konkurrens, men även kanske för en mer utåtriktad nationalism.

Som dess andra sida märker vi att lagom som koncept kan liknas vid vår svenska tendens till ”en tredje väg”, inte som en tråkig synonym för medelmåtta, utan med en definition som ger konceptet en mer antidualistisk, naturlig anda. Begrepp förvrängs med tiden till konstanter, så kanske är det så, att vi missuppfattat vår egen lag?

Esaias Tegnér talade 1824 om "känsla för det mått, det lagom, som är det verkliga skönas norm och väsende". Det är alltså här tal om ett slags naturenlig perfektionism. Skärskådar man begreppet och dess betydelse genom tiderna, så märker man att ”i enlighet med lagen” fått en mer generell innebörd, och sedermera snarare kommit att närma sig ”i enlighet med naturen, med vår natur”. Då handlar det nu om vad som stämmer överens med en viss situation och ett visst ändamål, och det som är oss lagom, är det som passar oss, d.v.s. vad som är det kulturella idealet hos oss. På detta vis slår lagombegreppet rent av vakt om den inhemska kulturen.

Viss hänvisning kan också ges till Aristoteles gyllene medelväg mellan ytterligheter, samt liknande teorier. Lagom står i kontrast till ”för lite” och till ”för mycket”, den senare en överdrift, som är konsumismens mest utmärkande drag. Den botten (”för lite”) som omtalas, undviker man också lika effektivt, för att på längre sikt undvika det begär, som leder till motsatt extrem. Därför är lagombegreppet en sluten cirkel, ett fungerande kretslopp, som förstått livets kanske mest fundamentala faktorer. Man använder alltså i stället det som behövs, varken för mycket eller för lite; man vill nå en optimal lösning, i stället för att gå till de överdrifter, som leder oss alla i fördärv på ett eller annat sätt.

Ur ett bredare perspektiv, kan lagombegreppet sätta idealiska gränser för alla möjliga kategorier. Många människor kan inte hålla sig till det ”lagoma”, utan förhindras antingen av lättja eller lockas av beroendeframkallande begär; den balans som naturen kräver, får kanske just därför sin ideologi i lagombegreppet, om vi tillåter detsamma att representera den sida, som senast omtalats. I dess mest förståndiga tolkning, är begreppet något som förstår det organiska och naturliga, och som behandlar livet som något levande, vilket många andra moderna åskådningar paradoxalt nog inte gör.

Lagom fungerar som ett slags spärr mot idiotiska “instinkter” om direkt överlevnad, som i moderna samhällen bidrar till ett överflöd, som i sin tur (med hänvisning till vår faktiska situation) inte nyttjas med intelligenta metoder. Därför är alltså lagombegreppet ett mått för långsiktighet, inte för det kortsiktiga. Lagom anpassar sig till situationen, och blir ingen konstant.

Den svenska mentaliteten är vacker så länge den tillåts utforska sig själv utan påverkan utifrån, och lagombegreppet är en av dess produkter, som på dylikt sätt är en praktisk, effektiv och för oss hälsosam filosofi, om vi låter den utvecklas utan att vår globaliserade omvärld tar den ur sitt sammanhang.