Metroid Prime 3: Corruption
Galet fult designade prisjägare ska tillsammans med Samus och en hel flotta av soldater landstiga en planet och förhindra rymdpiraternas invasion. Spänningen och den starka känslan av ensamhet har bytts ut mot uselt röstskådespel och ett fullskaligt krig som osar budgetkänsla rakt igenom. Det gör ont att se Metroid så här. Och det är en förbannad tur att spelet växer något enormt under spelandets gång. Redan kort efter att man lämnat spelets inledande fas och för första gången...Galet fult designade prisjägare ska tillsammans med Samus och en hel flotta av soldater landstiga en planet och förhindra rymdpiraternas invasion. Spänningen och den starka känslan av ensamhet har bytts ut mot uselt röstskådespel och ett fullskaligt krig som osar budgetkänsla rakt igenom. Det gör ont att se Metroid så här. Och det är en förbannad tur att spelet växer något enormt under spelandets gång.
Redan kort efter att man lämnat spelets inledande fas och för första gången rör sig ensam på en relativt outforskad planet börjar man känna igen sig. Spelet tar ett stort kliv upp från det budgetaction-intryck som man lämnats med när man som Samus börjar utforska nedgångna tempelkorridorer och lavafyllda grottpassager. Men det tar ytterligare några timmar att återhämta sig från den chockerande början, och det är först mer än halvvägs in i spelet som det verkligen börjar bli njutbart på allvar.
Men när chocken släpper kan man också börja njuta av det finurliga pusslandet, de episka bosstriderna samt den utsökt tryckande atmosfären. Den nya kontrollen, som låter spelaren fysiskt utöva flera moment i spelvärlden med hjälp av sin wii-mote och nunchuck-tillbehöret, är riktigt bra redan från första början. För det långsammare tempot och mer äventyrsfokuserade upplägget som varit ständigt närvarande i alla Metroid Prime-spel blir det aldrig speciellt krångligt att genomföra allt från strider till plattformshoppande. Dessutom bidrar kontrollen senare till att skapa en större närvarokänsla än vad som kan uppnås med traditionella kontrolldon.
Tillsammans med den sköna ljudbilden, stundtals fantastisk grafisk design och en alltmer växande känsla av att ensam behöva klura ut svaren till de gåtor som dessa främmande planeter bär på, bjuds på en atmosfär som till slut hamnar i samma klass och på vissa plan nära överträffar det magnifika första spelet i Prime-serien. Den mer öppna världen med flera planeter visar sig dessutom, en hel del backtracking (ta sig från A till B och tillbaka till A igen) till trots, bidra till en storhet som i slutändan gör att Metroid Prime 3 känns som en värdig avslutning på en serie som började helt makalöst bra. Det känns synd att man ska behöva traggla sig genom nästan halva spelet innan det faktiskt hittar helt rätt, men väl där inser man att det tveklöst är värt mödan.
Betyg: 8
Texten kommer från Gameplayer.se - din dagliga dos av tv-spel.
