Svenska påsar
Jag minns när jag var ung (på 90-talet), då hade vi faktiskt fungerande plastpåsar här i Sverige. De kostade 50 öre och höll för ett mindre kärnvapenkrig, och då var det handtagen som gav vika om man drabbades av hybris och försökte frakta femton mjölkpaket. Går man på Ica nu för tiden får man ta fram kirurghandskarna och försiktigt plocka fram de millimetertunna kassarna. De kostar dessutom tre gånger så mycket och trasas sönder totalt bara man råkar lägga ner en klase bananer lite för våldsamt.
Amerikanska påsar
I USA - möjligheternas land - har man papperspåsar utan handtag. Varför har man det? Det ser sjukt krångligt ut att kånka runt med allting i famnen och det är som upplagt för att man ska snubbla över ett hundkoppel eller halka på ett bananskal. ”Miljön!”, skriker du ”Det är ju mer miljövänligt med papperspåsar!”. Ja, men har vi inte papperspåsar i Sverige också? Är de utan handtag? Nej, tänkte väl det.
Sydeuropeiska påsar
Semester i Grekland är ofta en fröjdfull företeelse, förutom när man ska gå och handla. I Sydeuropa har de faktiskt lyckas konstruera fullt fungerande plastkassar, men de sköt stolpe ut genom att göra dem små som fryspåsar. Man får plats med typ en honungsyoghurt och en tidning, och sedan måste man ta en till. Dessutom ska kassapersonalen alltid hjälpa till att packa, vilket bara känns bökigt och pinsamt.
Systempåsar
Dessa lila eller gröna små redskap går inte att använda på något annat sätt än att frakta just flaskor eller burkar i. Har man slut på påsar och stoppar gymnastikskorna i dem och går ut på stan stämplas man automatiskt som alkoholist, och man kan ge sig fan på att man alltid står och försöker pressa ut dem så att de får plats att trä i soptunnan.