Pengaslöseri eller kärlek?

”Alla hjärtans dag, åh så underbart, då kan vi äntligen tillbringa hela dagen åt varandra, bara du och jag älskling!”. Nej nej NEJ, nu har du fått något om bakfoten! Man ska uppskatta och ta vara på varandra 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Denna utvalda dag har samhället bestämt att ni inte ska ägna åt varandra, den är till för att ägna åt pengaslöseri. Kommersiell smörja som härstammar från USA, är vad jag säger. Det var säkert en fin idé i grund och botten, jag gillar bara inte hur samhället har förvrängt den.

Precis som att uppskatta sin käresta dagligen, ska man även hedra de döda dagligen. Men från att minnas det vackra har det gått till att knacka dörr och tigga godis. Och det är bäst att du ger de utklädda ungarna godis, annars får du tillbringa de kommande timmarna åt att städa trädgården, ta bort toalettpapper från bilen eller köpa ett nytt fönster. Okej, jag erkänner att jag tyckte det var jätteroligt att klä ut mig och tigga godis på Alla helgons dag (numera känt som Halloween) när jag var liten. Nu känns det bara idiotiskt. Dock är det väldigt fint en helg i höstrusket med en massa tända ljus runt gravarna, men mer än så behöver det inte vara.

Ljus finns det också gott om runt julen. Det är söta lyktor ute på trappan, stearinljus i vardagsrummet och ljusbelysning i granen (så att alla stora paket ska synas?). Och visst är det mysigt i vintermörkret, men jag har även hört att Jesus har något med julen att göra. Frågan är ju bara; vad?

Ärligt talat vet jag inte riktigt vad Jesus har med julen att göra, föddes han på juldagen? Och återuppstod på påsken? Men för att kunna uppstå måste han ju ha dött någon gång också? Jag vet inte, men lik förbaskat ska jag fira det med julgran, presenter och hela faderittan. Tror jag ens på Jesus? Nej, faktiskt inte. Så varför firar jag jul då? För att jag är uppväxt med det. Julgranskulorna och tomtepynt har fyllt affärerna ända sedan jag föddes.

Låt se … När var det jag nådde min point-of-no-return angående högtider som går ut på att köpa saker? Just ja, det var så sent som förra söndagen – fars dag. Det, liksom mors dag, anser jag vara precis lika konstigt som alla de ovanstående högtider. Varför inte uppskatta sina föräldrar livet ut? Det var ju de som gav oss det liv vi lever.

Kommersiell smörja, det är vad högtiderna har blivit till, och jag är fruktansvärt trött på det! Det är nog inte många som bryr sig om kärleken eller historien bakom högtiden. Sorgligt men sant; största delen av samhället och dess butiker skiter i allt som inte börjar på p och slutar med engar.

Tacka vet jag studenten, då man firar individens utveckling och framgångar. Inte en gammal bortglömd historia.