Plugg-guiden

Dee två viktigaste ämnenaJag ska nu motivera dig att lägga så mycket energi som möjligt på dessa två ämnen som kommer att hjälpa dig bemästra alla andra ämnen. Om du ska bli framgångsrik i skolan så bara måste du behärska svenska och matematik. Resten kommer av sig själv men dessa två ämnen är din grund. Matematiken är viktig, för här lär du dig logiskt tänkande, att se arbeten som algoritmer, logik, sammanhang, argumentation. Programmeringen, fysiken och kemin vilar på ...


Dee två viktigaste ämnena
Jag ska nu motivera dig att lägga så mycket energi som möjligt på dessa två ämnen som kommer att hjälpa dig bemästra alla andra ämnen. Om du ska bli framgångsrik i skolan så bara måste du behärska svenska och matematik. Resten kommer av sig själv men dessa två ämnen är din grund. Matematiken är viktig, för här lär du dig logiskt tänkande, att se arbeten som algoritmer, logik, sammanhang, argumentation. Programmeringen, fysiken och kemin vilar på matematik, och då du kan kemin kan du halva biologin.

Svenska är också så enormt viktig. Det tänker du kanske inte på, men om jag var en lärare, så skulle jag omedvetet tycka sämre om en religionsuppsats om den var felstavad i varannan mening, även om det inte påverkar innehållet alls. Lärare ska vara rättvisa men hallå, de är människor och betyget sätts till sist av intuitionen. Således, desto mer lättläst en uppsats är desto mer underlättar du för läraren som ska rätta den, vilket i längden kan vara avgörande.

Styckeindelning och argumentation är två andra delarna i svenskan förutom rättstavning som du bara måste klara av. Det första krävs för vettiga uppsatser, det andra krävs i ämnen så som filosofi, psykologi, religion, samhällskunskap, historia… Du kan ha en hur radikal åsikt som helst som är totala motsatsen till din lärares åsikt, men så länge du kan ge vettiga och smarta argument som håller, så har du ett MVG. Det handlar inte om vilken åsikt du har, det handlar bara om hur bra du kan argumentera för den.

Var listig
Jag har ett enkelt system efter hur jag gör läxor, uppgifter etc. Skriv ned alla på ett papper med antalet dagar kvar tills inlämning och uppgiftens svårighetsgrad, dvs. ungefär hur viktig den är. Om det handlar om en bok som ska läsas ut, men ingen annan i klassen har börjat, så är den uppgiften inte brådskande, även om den ska vara klar imorgon. Skulle endast du vara den som inte börjat så är det dags att börja oroa sig. Vissa uppgifter kommer med stor sannolikhet flyttas fram i tiden och andra är det inte inlämning på alls. Förstår poängen?

Så gör en avvägning och välj på din lista det som är mest aktuellt. Handlar det om saker som tar mindre än en timmas tid, så börjar jag efter hur långt kvar det är till inlämningsdatumet. Det som skall in först gör jag klart först. På så vis minskar jag successivt pressen jag har på mig. Om jag har en oklar uppsats som skall in imorgon, så blir stressen inte mindre av att läsa ut en bok som ska redovisas om en månad.

Sist en regel jag tillämpar om krävs; tvinga dig aldrig till att plugga! Sitter du med huvudvärk och är jättetrött så ska du vila. Är man i väldigt dålig form ger en timmes studier ingenting i jämförelse med en halvtimmes studier då du är pigg. Tumregel: om du inte kan komma ihåg vad sidan du nyss läste handlade om, då är det absolut ingen idé att plugga, utan återvänd senare då du är piggare.

Studiemiljön hemma
Vad är det man bör tänka på när man sitter hemma och löser ekvationer, försöker förstå renässansen eller skriver en uppsats? Jo, miljön som man arbetar i. Du vill ju att så stor del utav din hjärna som möjligt skall kunna användas till ditt arbete. Därför är det en enorm påfrestning om du t ex har på TV:n samtidigt inom hörhåll, eftersom din hjärna automatiskt börjar lyssna och analysera ljudet därifrån. Paradoxalt nog gäller det att ju lättare du har att förstå vad TV-programmet handlar om, desto mer energi tar det ifrån dina studier. Det är ju mer information på en sida ur en bok, än en sida med slumpvisa bokstäver, just för att du förstår texten.

Vad får detta då för praktiska konsekvenser? Jo, om du sitter vid ett fönster så dra för några gardiner, om miljön utanför är störande. Är det mycket ljud runtomkring som upplevs slumpmässiga, så är dessa mer störande än regelbundna ljud, just av den anledningen att hjärnan försöker analysera allt nytt. Det optimala är att ha på musik som dränker alla sådana slumpmässiga ljud. Denna musik skall vara mycket regelbunden och lättförutsägbar, för då krävs mindre kapacitet av hjärnan för att bearbeta musiken. Klassisk musik utan sång är bra, liksom trancemusik, vilket jag själv föredrar. Musiken hamnar med lätthet i bakgrunden och tar med sig alla trafikljud, kylskåpsljud, trapphusljud etc.

Andra saker är ju självklara saker; sitt bekvämt, bra ljus, inte hungrig, inga andra störmoment etc.

Subliminal inlärning
Detta är en metod du troligtvis inte hört talas om. Istället för att ägna timmar av värdefull fritid till att sitta och mögla i en bok, så ägnar du en del av dina drömmar till studier. Låter underligt? Börja med att t ex sitta i badkaret (utan bok) och fundera ut frågor som kan komma på provet och sedan vad du skulle svara. Försök minnas vad sidorna i läxan handlade om på vägen till skolan, på bussen hem, middagen, etc. En minut, maximalt, bara för att materialet ska bli fräscht igen. Tänk på krångliga fysikproblem, religionsåsikter, historiska datum etc.

Detta kräver ingen tid, för du kan ju göra detta varsomhelst samtidigt som du gör annat! Med tiden sker detta mer och mer automatiskt och kommer att ligga i bakgrunden då du diskar, städar etc. Om du pluggar och använder denna metod strax innan sömnen blir resultatet ännu starkare. Du kommer att vakna efter en natt då du faktiskt drömt om detta ämne. Det kommer att kännas som om du pluggat hela natten, men du är inte trött och har inte förlorat värdefull tid. Enda skillnaden från normal sömn är att du kan ditt ämne bättre dagen därpå.

Slipa på denna metod och du kommer snart inte ens behöva kursbok eller anteckningar, det räcker att repetera föreläsningar och exempel i huvudet, kompletterat med några gamla prov att öva på helgen innan. Tro mig, jag har spikat universitetstentor utan vare sig kursbok eller anteckningar tack vare denna metod.

På tentan eller provet
Det finns inte så mycket att säga om tentor, egentligen. Bästa förberedelsen är att repetera allt i sömnen natten innan, så är allt lättillgängligt i huvudet då du ska ha prov. Kolla så du har de andra nödvändiga sakerna, penna, sudd, miniräknare etc.

Ska man ha dricka med sig?
Ja, och är det kaffe, te eller Cola så är det ännu bättre. Det piggar upp och ökar blodflödet och därmed syretillförseln. Du kommer troligen att missa lite av din provtid för ett toalettbesök, men det är just det som är tanken. En paus mitt i provet är bra för att återhämta krafterna på, och svårknäckta problem kan man få en ny vinkling på då du går ifrån problemet ett tag. På många av de matematiktävlingar jag varit med i så har lösningen dykt upp just då man är på denna paus.

Miniräknaren (För matte, fysik, kemi)
Pysslar du med matematik, fysik och kemi är detta något för dig. Lär dig din miniräknare! Den har en enorm kapacitet att lösa problem och om du lär dig de inbyggda funktionerna kan du lättare kolla dina svar, och sannolikheten för att du skriver fel är mindre. Graffunktionen är väldigt bra för att få en trevlig vinkling på problemet, liksom den numeriska deriveringsfunktionen kan hjälpa dig att kontrollera dina deriveringar. Lär dig operatorhierarkin! 5+3*2 kan bli både 16 och 11 beroende på miniräknarens logik. Använd hellre en parentes för mycket än en för lite.

Gissa
Man får inte minuspoäng för det. Har du tid över, skriv det som du tror är mest rätt för det kan ge delpoäng. Jag har klarat fysikuppgifter genom att gissa på det som förekommer i alla fysikområden; likformighet. Man kan även gissa med framgång även i t ex samhällskunskap, religion och psykologi. Kan du inte motivera din gissning; skriv det som om det vore självklart. Detta är tvärtemot vad som gäller vid andra tillfällen men på tentan har du inget val, då måste man chansa.

I skolan och lärarna
Det jag i detta stycke kommer att beskriva är en konst som är svår att behärska och kräver flera års observation och inlärning. Det här är absolut inget du skall lita till, och i teorin fungerar det inte alls. Praktiken är en helt annan historia…

Har du funderat på varför vissa personer får ungefär samma betyg i alla ämnen? Hur kommer det sig att bättre provresultat hos dig ändå kan ge högre betyg till en annan som presterat sämre? Jo, det bygger på det enkla faktumet att lärare är människor, lärarrummet är en grupp människor.

Digga bättre än dissa!
Ge förslag till läraren på vad ni kan göra istället för att säga vad ni inte vill göra. Båda leder till samma sak, men det första visar på ambition och intresse.

Läraren är din kompis!
Att småprata lite i korridoren kopplar en personlighet till ditt ansikte i klassrummet. Du är inte längre än okänd elev att sätta betyg på, det blir en hel (trevlig) personlighet att betygsätta. Visa intresse, diskutera dagens ämne, kanske lite idéer på undervisningen. Här har du störst chans att påverka!

En timme före
En elev som alltid kan ge svar på frågorna och redan har ett hum om vad som skall göra upplevs som väldigt påläst. I själva verket har du tittat på planeringen, och kollat i boken lite snabbt vad ni ska gå igenom. Då slipper du vara så uppmärksam på lektionen, och kan då kolla vad som händer nästa lektion igen osv. Resultatet blir att du ligger en lektion före, men upplevs som om du kan hela kursen. På köpet får du höra allt två gånger och repetition är kunskapens moder. Du hinner på samma tid som dina kamrater gå igenom allt två gånger och kommer då skriva dubbelt så bra på provet.

Jag tror att… vs. Jag tror att för att…
Vi alla har ju varit i situationen då vi är halvsäkra på en sak. Ska man sitta tyst och vänta på svaret eller ska man gissa och riskera att framstå som en idiot? Svar; Gissa och motivera!

En lösryckt gissning tyder på att du bara hasplat ur dig något utan eftertanke, men om du har ett eller flera vettiga argument som stödjer gissningen så är det en helt annan sak. Har du vettiga argument, så är svaret troligtvis rätt. Är det fel, så har du i alla fall ”tänkt rätt”, vilket är positivt.

”Utnyttja dina kompisar!”
Nja, nästan som rubriken säger; du kan ha nytta av dina vänner samtidigt som de har nytta av dig. Ensam är inte stark och jag har använt mig mycket av mina klasskamrater i skolan även fast det inte alls märktes som det.

Svårast först
Fråga dina klasskamrater vilka kapitel, uppgifter etc. som är svårast. På så sätt kan du lägga din energi där först och då ha större chans att klara dig. Istället för att sitta och leta upp de uppgifter som ger dig lite utmaning och kunskap, fråga din bordsgranne vad han/hon har kört fast med. Då kan du lätt se vika uppgifter som kan orsaka problem på provet. Jag använde mig mycket av denna teknik under mina matematiklektioner och gjorde bara de uppgifter som mina klasskamrater hade problem med. På så sätt ”slösade” jag inte energi på att göra uppgifter som inte är så svåra att klara av.

Lär ut
Trodde du att det bästa sättet att lära sig saker är att sitta ensam med en bok? FEL! Det absolut effektivaste sättet att lära sig något ordentligt är att försöka lära ut det till en kompis. Hans/hennes frågor är precis sådana som kommer som MVG-uppgifter på provet. ”Förklara andraderivata”, ”Varför startade andra världskriget”. Etc. Din kompis kommer att ställa de kniviga långsvarsuppgifterna som ger så mycket poäng på tentorna. Det är när du blir utfrågad som din kunskap ifrågasätts. Frågorna som finns i läroböckerna är formulerade för att lära dig något, medan en kompis frågar för att han/hon vill ha ett svar. Har du sett ett prov vars syfte är att lära ut? Inte? Trodde väl det.

På gymnasiet så ”utnyttjade” jag mina kompisar genom att lära ut det jag var bäst på. På så vis blev både de och jag ännu mer hemma i ämnet och vi kunde bolla med idéer och tankar på ett helt annat sätt än om man var ensam. Och du kan väl hålla med om att det är trevligare att plugga med en kompis istället för att vara ensam. Kanske är detta perfekta sättet att göra ett gott intryck på någon du har känslor för?
Tips: Sitt i skolan och plugga, i en annan atmosfär blir det lätt oseriöst.

Allmänna tips

Skriv inget på en uppsats som du inte förstår eller kan förklara!
Du upplevs som oförberedd och kan misstänkas för plankning om du inte vet vad du talar eller skriver om. Dock är det en annan sak om det inte hör till ditt område eller om du förklarar att du läste en sak som du hade tid att gräva vidare i, eller du inte ansåg det vara tillräckligt nära det du skrev om.

Minnesregler
Detta har jag lärt mig från matematiken men kan tillämpas i alla ämnen. I stället för att komma ihåg en formel, ett påstående, ett faktum eller liknande, så försök komma ihåg hur man kom fram till detta. Ett par argument för varför U-länderna bara blir fattigare och I-länderna rikare är bättre att komma ihåg än bara det påståendet. Det blir lättare att komma ihåg och samma resonemang kan tillämpas på hundratals liknande frågor.

Så till exempel i matematiken, istället för att lära sig att 2+3=5, 2+4=6 … så kommer du ihåg hur man adderar. Det är ju svårare att komma ihåg hur man adderar än att lära sig att 2+3=5, men är betydligt lättare än att lära sig alla additioner som finns. Faktum är silver, principen är guld.

Humor
Detta är absolut det bästa verktyget inom uppsatsskrivning och tal. Att lägga in en passande vits här och där får lyssnarna och läsarna att hålla kvar fokus och tycka att texten är intressant. Även i faktauppsatser kan detta tillämpas, fast med större måtta. Men en smaskig detalj här och där om det ämnet man skriver om är bara intressant, t ex ett roligt citat, en underlig bragd, trevlig metafor, lustigt resultat, spännande fenomen etc. Tänk dig allt Expressen skulle kunna skriva på en löpsedel, och du har en uppsats som griper läsaren.

Jag har själv lite problem med att hålla tal på engelska med grammatiska fel och dåligt uttal, men med humor och ett levande innehåll har jag räddat mig. Skall du skriva en uppsats på engelska och kan inga avancerade ord? Gå runt problemet genom att skriva en barnsaga!

Ämnesöverlappning
Denna teknik är perfekt om man inte gillar alla skolämnen, men har andra intressen man gillar. Låt säga du avskyr att läsa böcker på tyska, men du är tvungen att recensera en tysk bok. Men du råkar tycka att psykologi är jätteintressant. Då läser du förstås en tysk bok om psykologi!

Detta är en utmärkt metod. Jag själv hade just fått upp intresset för relativitetsteori och skulle just börja läsa böcker i ämnet då vi fick i uppgift att läsa en engelsk bok. Då tänkte jag till lite och lånade en bok om relativitetsteori på engelska. Det var intressant för det handlade om något jag gillade. Dessutom så var läraren imponerad av att jag läste om ett ämne hon själv knappt förstod vilket höjde betyget ytterligare.

Tidigare erfarenheter
Ska du skriva en uppsats eller göra ett arbete inom något område, kolla igenom om du gjort något liknande förut. Har du läst en bok i ämnet, har du varit på någon föreläsning etc. Använd det materialet! Ska jag skriva om något i filosofi, så väljer jag inte något som är nytt för mig, utan något jag själv funderat mycket på. När jag skrev en uppsats om tid, så nämnde jag relativitetsteori och Shakespeare, två ämnen jag är bekant med.

Varför detta då undrar du nog? Jo, du slipper leta dig galen på källor. Har du ett intresse eller gjort arbete om det tidigare så vet du ju exakt var du ska leta. Jag skrev sista uppsatsen i psykologi helt utan att använda mig av källor, för mitt område jag valde gjorde att mina erfarenheter räckte för högsta betyg. Det lönar sig alltid att skriva om det man kan!

Lycka till!