REC: Pirates of the Burning Sea

När sÃ¥ recensionsexemplaret damp ner, fÃ¥ngade jag ändÃ¥ upp det – pirattokig som jag är – och det är inget jag Ã¥ngrar nu efter att ha spelat Pirates of the Burning Sea i ett par veckor. Unisex var vägen att gÃ¥ pÃ¥ 1600-talet. Men i ärlighetens namn är Pirates of the Burning Sea ingen allvarlig konkurrent till de större onlinerollspelen (behöver jag nämna titelnamnet?), det stÃ¥r klart ganska snabbt. Istället bjuds man pÃ¥ en ganska lättsam Karibien-simulator som pÃ¥ mÃ¥nga sÃ...

När så recensionsexemplaret damp ner, fångade jag ändå upp det – pirattokig som jag är – och det är inget jag ångrar nu efter att ha spelat Pirates of the Burning Sea i ett par veckor.

Unisex var vägen att gå på 1600-talet.
Unisex var vägen att gå på 1600-talet.


Men i ärlighetens namn är Pirates of the Burning Sea ingen allvarlig konkurrent till de större onlinerollspelen (behöver jag nämna titelnamnet?), det står klart ganska snabbt. Istället bjuds man på en ganska lättsam Karibien-simulator som på många sätt följer mallen för onlinerollspel 1A. Men att för första gången kliva iland i en livlig stad som en hårdnackad pirat är oerhört mysigt, speciellt när allting är så fint inramat av underbar, epokriktig musik. Känslorna och tankarna som sköljer över en är salig blandning av Monkey Island-referat och Sid Meier’s Pirates-minnen. Pirates of the Burning Sea har dock egentligen bara pirattemat gemensamt med det förstnämnda spelet, men desto mer med det sistnämnda.

Men vi tar det väl från början, såsom brukligt? Det första man ställs inför är som vanligt det numer standardmässiga karaktärsvalsförfarandet. I Pirates of the Burning Sea består detta av ett par ganska enkla val när det gäller utseende, men desto viktigare är såklart valet av nationalitet och yrke. Nationaliteterna spänner över några av de intressen som fanns i den karibiska övärlden vid den här tidpunkten i historien - engelsmän, fransmän, spanjorer och min favorit, pirater. Yrken spänner i sin tur över ett par huvudområde där pirat, handelsman och befälhavare i någon nations armé är kärnan i det hela. Föga förvånande är pirater överrepresenterade i spelet och naturligtvis mitt förstahandsval.

Till en början känns det halvljummet när jag tar mig an introduktionsuppdragen men efterhand som de fortskrider växer mitt intresse sig också större och större. När jag sedan slår följe med Johan och vi tillsammans beger oss ut på de öppna haven når spelkänslan sitt klimax och spelet växer rejält i mina ögon. Det öppna havet ger en föreställning om total frihet, något som naturligtvis är just en hägring men som ändå ger spelet pluspoäng och pondus. Det är ett stort område man kan utforska, men det är även livsfarligt vid lägre erfarenhetsnivåer och ofta hamnar man i sjöslag mot överlägsna fiender. I början blir det därför mest snabbvisiter till närliggande öars hamnar, men det är fullt tillräckligt då det vankas fler uppdrag att ta sig an.

När det gäller uppdragen försiggår dessa antingen på land eller till sjöss. Landstriderna spelas som i de flesta andra onlinerollspel, men i Pirates of the Burning Sea känns de ganska platta och utan finess. Man kör sina förmågor systematiskt men får inte riktigt den entusiasmen som World of Warcraft eller Lord of the Rings Online erbjuder. Man bjuds förvisso på en del variation, men ändå är det fortfarande tillsammans med en monoton känsla som dock blir något lindrigare när man spelar flera.

Sjöstriderna är överlägset roligast med Pirates of the Burning Sea ...
Sjöstriderna är överlägset roligast med Pirates of the Burning Sea ...


Däremot erbjuder Pirates of the Burning Sea något, förutom det uppenbara pirattemat, som övriga inte gör. Sjöstrider. Förutom att uppgradera sin karaktär med bättre vapen och förmågor kan man nämligen göra detsamma med sina skepp (man kan ha upp till tre stycken) för att kunna ta sig an fler och svårare fiender. Dessa sjöslag är en utveckling av de i Sid Meier’s Pirates och är oerhört underhållande. Det är framför allt kul att kunna uppgradera med fler kanoner, robustare master och skrov med mera, för förändringen är tydligt märkbar. Ens karaktär har även speciella förmågor som endast används i sjöslag, vilket också till viss del gör sjöslagen mer variationsrika än närstriderna. Det som också gör slagen så underbara är behovet av tankeverksamhet och skicklighet. Det gäller att navigera rätt, tänka på hur det blåser och använda rätt ammunition – många faktorer som kan gå snett, men underbart när det går rätt.

Men Pirates of the Burning Sea är framför allt väldigt lättsamt, något som både är positivt och negativt. För den som planerar att spela någon timme om dagen är det perfekt, men för den som verkligen vill gräva ner sig kan det nog bli tråkigt till sist. Ett annat orosmoln är faktumet att det nu under pre-order-perioden stundtals laggar ganska mycket, vilket lär bli ännu värre när portarna öppnas för alla den 22 januari. I dagsläget är Pirates of the Burning Sea en klar sexa, som med tiden, och med rätt uppdateringar, kan förvandlas till en sjua för potential är det gott om.

Betyg: 6

En andra åsikt av Johan Eklund

Ja, vad ska man säga. När jag satte mig ned med betan av Pirates of the Burning Sea kunde jag inte annat än att känna mig lite besviken. Det var en ryckig upplevelse med enorma serverproblem och en helhetsupplevelse som kändes mer som ett vanligt singelplayerspel än ett renodlat MMO. Nu när spelet ska släppas har inga av av de förväntingar jag hoppats på införlivats och spelet lider fortfarande kraftigt av avsaknaden av ett ordentligt helhetsintryck, mycket tack vare alla olika spelmoment. Men, ju mer jag satt mig in i spelet desto mer växer det på mig och den här gången, tack vare små men bra förbättringar här och där, dras jag in i världen.

... medan närstriderna inte är det.
... medan närstriderna inte är det.


Att segla över det öppna havet tillsammans med andra spelare och handla, plundra samt äventyra blir riktigt kul och att PvP:a kan vara både utmanande och skoj. Dessutom känns städerna väldigt levande och färgranna vilket jag upplever som föredömligt, även om jag gärna sett lite större variation på karaktärsmodeller för spelets invånare.

Dock måste det påpekas att trots att sjöstriderna är fantastiska så är landstriderna motsatsen. Det systemet är alldeles för simpelt och oengagerande. Dessutom är det något med PvP-biten som stör mig, även om jag inte riktigt lyckats sätta fingret på exakt vad det är än. Trots att servarna ännu är lågt belastade såhär innan release är det ändå oacceptabelt mycket lagg och rubberbanding vilket inte bådar gott.

Pirates of the Burning Sea är en spretig upplevelse som dock erbjuder otroligt många möjligheter och är gjort med stor kärlek. Spelet är inte fulländat än och det lär ta ett tag innan man fixat alla kritiska server- och drivrutinsproblem. Därför kan jag inte med gott samvete heller ge ett bättre omdöme just nu än jag gör trots spelets stora potential.

Betyg: 5

Texten kommer från Gameplayer.se - din dagliga dos av tv-spel.