Slappna av – oron för dagens ungdom är helt normal

– Så gjorde vi ALDRIG när vi var små, tillägger min kompis efter att hon med
förskräckelse i rösten berättat hur ouppfostrade barnen i dagens samhälle är.

Redan nu, vid 18 års ålder, börjar folk alltså att oroa sig för den yngre generationen. Är inte detta lite konstigt? Lite sådär oroväckande olämpligt? Nej, min kompis och de flesta andra kan vara lugna. Att oroa sig för yngre åldrar är fullkomligt normalt. Redan Sokrates, som levde på antiken, bekymrades över ungdomens förfall. ”De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare”, sägs den bekymrade filosofen ha sagt.

Det där med att oroa sig och grämas för yngre generationen är alltså något som har förekommit i alla tider. Så vitt jag vet har inte jorden gått under än, trots all förödelse som de unga förutspåtts orsaka.

Jag för min del oroar mig betydligt mer för dagens medelålder än för ungdomarna. Många representanter för denna åldersgrupp gör mig mycket bekymrad. Utseendefixering och inskränkthet präglar nämligen dagens medelålder. Att en person som är piercad kan vara en precis lika bra förebild som någon som inte valt denna form av utsmyckning verkar vara en gåta för många ur denna grupp. Dessutom tycker jag att dagens medelålder har svårt att acceptera andra sätt att leva på än det som anses ”normalt”. För tro det eller ej, den där Kalle kan vara en trevlig prick trots att han är tatuerad över hela kroppen och valt att leva sitt liv ihop med Sven. Många personer i medelåldern är fientligt inställda till sådant som är främmande och avvikande från den stora massan. Nu ska man kanske inte dra alla över en kam, men jag har sett betydligt fler äldre människor som oroar mig än ungdomar.

Dagens ålderdom går också utför vill jag lova. När jag för några år sedan hade praktik på ett äldreboende så blev jag mycket oroad över denna generation. De verkade konstant ledsna och pratade aldrig med varandra, inte ens när de satt samlade runt matbordet. Bekymrande! Nu finns det ju visserligen en viss skillnad eftersom äldre generationerna har något att jämföra med och ser en förändring i ungdomars beteende. Jag vet inte hur tidigare medelåldersgenerationer har betett sig eftersom jag inte levt tillräckligt länge för att ta reda på det. Men ifall ängslan är stor över den deprimerade ungdomen så kan jag i alla fall meddela att det finns åldersgrupper som är mycket värre däran.

Visst kan det vara skrämmande. Åttaåringar som slåss och bråkar, trettonåringar som bär kläder som vanligen hör hemma på någon som pryder omslaget av en utvikningstidning och femåringar som kallar sina föräldrar så grova saker så att de hade passat in bättre in i sammanhanget ifall de sågat av ungen båda benen istället för att bara konstatera att de inte får godis. Läskigt värre. Men försök ta ett djupt andetag mitt i all förödelse. Jag för min del tror nämligen inte att den här generationen kommer att vara orsaken till jordens undergång heller.