Svar från Fortum Värme

1. Vilket år har ni nollutsläpp av växthusgaser?

Om man tar hänsyn till hela kedjan från utvinning av råvaror, tillverkning, transporter och montage av utrustning är det hart när omöjligt att nå nollutsläpp idag. T ex ger även solceller upphov till utsläpp som blir i nivå med fjärrvärme från avfallsbaserad fjärrvärmeproduktion. Nollutsläpp finns med andra ord inte idag om vi lyfter blicken. Vårt mål är att minimera vårt globala klimatavtryck. Vi har bestämt att vi senast år 2030 ska basera vår produktion till 100 % på förnybar eller återvunnen energi, dvs. vi ska då ha fasat ut alla fossila bränslen. Vi har ambitionen att nå detta mål väsentligt tidigare.

2. Kan man producera energi utan att det tar skada på miljön?

Ja, det tror vi och det är en central del i vår vision om hållbar energi. Får att nå målet tänker vi återanvända spill- eller restvärme som annars skulle gått förlorad, och därutöver fylla på med flödande energi (sol, vind, vattenkraft), energi ur avfall och restprodukter, eller energi i ekologiskt hållbara biobränslen (som egentligen är kemiskt bunden solenergi). Det krävs att vi tar hänsyn till hela kedjan från bränslets ursprung till användningen av energi.

3. Varför satsar ni miljarder på att bygga kärnkraftverk i Finland? Varför inte satsa de pengarna på förnyelsebart istället?

Vi tror att många olika energislag behöver användas för att klara klimatutmaningen. Fortum satsar idag stort på effektiv kraftvärme med biobränslen. Vi driver utvecklingen av ny förnybar vågkraft. Kärnkraften kan utgöra ett komplement som ger betydligt lägre klimatpåverkan än ineffektiv kolkraft. Givetvis är det viktigt att utveckla och använda sig av ny teknik som ger allt högre säkerhet. Att använda sig av kraftvärme, dvs. att ta vara på spillvärmen efter kraftproduktionen i ett kärnkraftverk och använda denna spillvärme för fjärrvärme istället för att som idag släppa ut den i havet, skulle ge stora effektiviseringsvinster.

4. Vad gör ni för att underlätta för smartare energianvändning?

Vi erbjuder energirådgivning, och vi har som landets enda aktör en värmetävling som syftar till att fastighetsägare dels konkret med ofta enkla åtgärder skall spara energi men också att dela med sig av dessa åtgärder och effekter till andra fastighetsägare och boende.

5. Tycker du att elaktörer bör vara statliga snarare än privata aktörer?

I Sverige har vi både statliga och privata aktörer och många kommunala. Det viktiga för en hållbar utveckling är att styrmedel som minskar klimatpåverkan gäller långsiktigt, att samma villkor gäller alla aktörer, och att verksamheterna bedrivs professionellt och affärsmässigt.

6. Hur hade ni tänkt att vi ska kunna använda oss utav miljövänlig energi när det är så mycket dyrare än den icke miljövänliga elen? Ni har ett rykte om att vara dyra, hur ska ni få folk att tycka att miljövänligt är “värt”?

Effekterna av ett instabilt klimat kan bli enorma och kostsamma även för mänskligheten. Det råder stor enighet om att vi idag inte betalar ett pris för varor och produkter, inklusive energi, som fullt ut speglar denna klimatrisk. Det sämsta från miljösynpunkt kan alltså ibland tyvärr vara det billigaste, i vart fall på kort sikt. Att skapa produkter av den hållbara produktionen och därigenom söka finansiering av den, har ofta visat sig svårt. Många säger sig i teoretiska undersökningar vilja ha miljöanpassade produkter, men konsumenten väljer sedan ofta lägsta pris i praktiken. Vår energiproduktion kommer till 82 % från förnybara energislag, restprodukter och spillvärme. Det är en väldigt hög siffra för en stor stad med Europeiska mått mätt. Samtidigt har vi som mål att erbjuda den mest prisvärda energilösningen. Vår utmaning är att kunna erbjuda alla våra kunder 100 % förnybar och återvunnen energi utan att det ska kosta mer än alternativen till fjärrvärme. Vi tvekar inte om målet, men måste vara konkurrenskraftiga även ekonomiskt.

7. Skulle ni kunna hjälpa skolor med deras energiförbrukning? Kan det bli en tävling för skolor att minska på energiförbrukningen?

Vi kan hjälpa skolor med deras energiförbrukning. Skolorna är som regel hyresgäster i sina fastigheter men det bör säkerligen gå att etablera ett samarbete som involverar brukarna – eleverna och lärarna. Vi tycker det låter som en spännande idé!

8. Anser ni att det är bättre att minska på vår energianvändning (genom att satsa t.ex. på mer energisnålare produkter för konsumenter) eller att göra energiproduktionen grönare (genom att etablera fler vindkraftverk, m.m.)?

Vi tror att både effektiv energianvändning och miljövänlig produktion behövs för att vi ska klara målet att undvika en farlig global uppvärmning.

9. Hur kan Fortum inspirera resten av världen att använda grön energi?

Våra investeringar i grön energi, spillvärme och kretsloppstänkande utgör goda exempel.

10. Hur hanterar ni restprodukter?

Vi har i princip två typer av restprodukter. Våra anläggningar fungerar som njuren i en kropp genom att vi avskiljer och samlar upp farliga ämnen. Det kan t ex vara tungmetaller ur avfall vid förbränning som samlas i en rökgasreningsprodukt som sedan kan inneslutas och deponeras för att helt undvika vidare spridning. Andra typer av restprodukter som aska från biobränslen vill vi återföra till skogsbruket för att därigenom säkra en balans mellan skogsuttag och tillförsel av näringsämnen. Vi ser då restprodukterna som en del i kretsloppet. Slutligen sker idag en teknikutveckling som syftar till att kunna utvinna båda jordartsmetaller och fosfor ur askor – något som skulle skapa nya cirkulerande system.