Svar från Göteborgs stad
Här är skriftliga svar från Göteborgs stad på de tio vanligaste frågor som ställdes till dem under turnéstoppet på Lindholmen och Hvitfeldtska
1. Att ta kollektivtrafik till stan är långsamt och omständigt, men ni arbetar mot biltrafik, vad händer?
Det görs en del för att förbättra kollektivtrafiken men många åtgärder tar tid. I samband med Västsvenska paketet som ska genomföras fram till 2025 kommer det ske många förbättringar och vissa är redan på plats. Det handlar till exempel om fler busskörfält, längre pendeltåg, fler pendelparkeringar, nya tågstationer och mycket mer. Förutom Göteborgs Stad är Västtrafik som är en del av Västra Götalandsregionen en viktig aktör på kollektivtrafikområdet. Göteborg växer och för att hantera ökat resbehov i staden så har trafiknämnden tagit fram Trafikstrategi för en nära storstad. I den finns beskrivet hur trafiken i Göteborg ska utvecklas fram till år 2035. Även i förslaget till klimatprogram hanteras trafiken. I stort går det ut på att öka andelen resor med cykel, gång och kollektivtrafik och effektivisera de transporter som även fortsatt behöver gå med bil och lastbil.
Länk klimatprogram: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:20121204-151042
Länk Västsvenska paketet: http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Vastsvenska-paketet/
Länk Västtrafik: http://www.vasttrafik.se/#!/om-vasttrafik/vastsvenska-paketet-vasttrafik/vasttrafik-och-vastsvenska-paketet/
2. Varför lägger ni olika budget på olika skolor? En mycket mer och en mindre?
Skolornas utbud av gymnasieprogram varierar från skola till skola. Kostnaden per elev beror bl.a. på programmens innehåll, utrustnings- och lokalbehov . Exempelvis har ett yrkesprogram som fordons- och transportprogrammet en högre kostnad per elev än ett naturvetenskapligt program. Dessutom finns en del i skolornas budgetar som tar hänsyn till elevers bakgrund och behov av stöd.
3. Hur kan jag som ungdom engagera mig i samhället för att bidra till den hållbara utvecklingen, vad finns det för stöd?
Ungdomsfullmäktige är ett bra forum för att engagera sig i Göteborgs nutid och framtid, liksom politiska partiers ungdomsförbund. Det finns också flera organisationer som jobbar ideellt med frågorna, t.ex. Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Jordens Vänner.
4. Hur kan man på bästa sätt få vuxna att lyssna på yngre?
Hör av er! Gör era röster hörda. Ring, maila, skicka brev eller kom förbi på ett besök. Vilken fråga vill ni engagera er i? Ta kontakt med Göteborgs Stad så slussas ni vidare till den person som jobbar med den frågan ni vill engagera er i. Ta kontakt med politiker och starta en diskussion. Det är bra om ni er fler som kan samla era röster.
5. Har ni politiken med er i ert arbete för miljö och hållbar utveckling?
Ja. Allt arbete grundas på politikernas uppdrag och beslut. Det finns en särskild miljö- och klimatnämnd som fokuserar på de frågorna. Även andra nämnder och styrelser i Göteborgs Stad jobbar med frågorna på olika sätt. Kommunfullmäktige tar styrande beslut för alla förvaltningar och bolag och de har bland annat antagit ett miljöprogram för Göteborgs Stad.
6. Berätta om den viktigaste och största förändring kommunen har gjort för att positivt påverka samhället!
Göteborgs Stad jobbar aktivt varje dag med att påverka samhället i positiv riktning. Ska man nämna några exempel så har vi t.ex satsat stort på kollektivtrafik och byggt ett effektivt fjärrvärmenät som tar tillvara på spillvärme från industrin.
7. Hur är platserna i kommunfullmäktige fördelade mellan partierna?
Under mandatperioden 2010-2014 utgör S, Mp och V majoritet. Fördelning:
Socialdemokraterna 25, Miljöpartiet 9, Vänsterpartiet 7, Moderaterna 23, Folkpartiet 7, Kristdemokraterna 2, Vägvalet 5, Sverigedemokraterna 3
Länk: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:gbg.page.8581fc5b-2921-409c-8e61-d1a792a8e21d
8. Skulle ni kunna ordna mer sommarjobb åt ungdomar inom kommunen?
Göteborgs Stad arbetar aktivt med att erbjuda sommarjobb. För ungdomar på gymnasienivå finns främst två typer av jobb att söka; feriejobb och kultursommarjobb.
Länk: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:gbg.page.59aa4469-dbe8-46b7-bfdb-841e7b1a7fd6
9. Varför är inte skolmaten helt ekologisk och efter säsong? Skulle bli billigare, bättre för miljön, godare, nyttigare och ge mer energi.
Det finns mål i kommunen om att öka andelen miljömåltider, det vill säga säsongsanpassade måltider som är baserade på miljömärkta råvaror, består av en stor andel vegetabilier och baljväxter och tar hänsyn till etiska aspekter. Allt kött som serveras ska vara ekologiskt. Ekologiska råvaror är däremot oftast något dyrare i inköp och därför blir det en extra kostnad vid en omställning till en större andel ekologisk mat. Ett sätt att minska matkostnaderna är minska andelen kött och undvika svinn, det vill säga att mat ska produceras, köpas och tillagas bara för att slängas.
10. Vad görs inom kommunen för att hjälpa dem i utanförskap och minska segregation?
I Göteborg pågår mycket arbete inom området och det är oerhört svårt att redogöra för alla enskilda satsningar. I staden pågår S2020, ett uppdrag som ska bidra till att formulera hur Göteborg kan bli socialt hållbart. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna – den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. En uppgift för S2020 blir också att beskriva sociala faktorer som hindrar respektive gör en önskvärd utveckling möjlig.
Länk till Göteborgs Stads hemsida om omsorg och hjälp: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:GBG.Inv.TopNav.Omsorg
