Svar från Lidköping

Här är de skriftliga svaren från Lidköpings kommun på de tio vanligaste frågorna som ställdes till dem under turnéstoppet på de la Gardie-gymnasiet 2014

1. Ska jag som bor på landet och går i skolan behöva betala nästan 70 kr varje dag för att komma till och hem från skolan? Påverkar ni busspriserna, isåfall - varför höjs de? Borde de inte sänkas så att fler har möjlighet att åka buss?

För skolbuss och kollektivtrafik med buss finns månadskort av olika slag som antingen skolan eller man själv betalar. Det är ”närtrafiken” dvs när taxi hämtar resande på landsbygden på de platser där det inte går nån kollektivtrafik som man får betala kontakt 35 kr/resa. Ingen behöver åka ”närtrafik ” till skolan. Beträffande turlistor och priser så är det Västragötalandsregionen som tillsammans med Västtrafik som beslutar om detta.

2. Kan ni inte sätta in fler bussar och bättre linjer så att det blir lättare att resa på kvällar och helger? 

Beträffande turlistor och priser så är det Västragötalandsregionen som tillsammans med Västtrafik som beslutar om detta. Kommunen har möjlighet att köpa till extraturer och det har man gjort , bl a en busslinje extra i staden samt en extratur sommartid till Läckö slott.

3. Hur kan jag som ungdom engagera mig i samhället för att bidra till den hållbara utvecklingen, vad finns det för stöd? 

Vi vill bli bättre på att jobba med ungdomar. Vi ser det som jätteviktigt att stödja The Green Revolution (gymnasiets hållbarhetsgrupp) som gör ett fantastiskt jobb! Vi stöder deras medlemskap i Biosfärområde Vänerskärgården - Kinnekulle för att få tillgång till det utbud av föreläsningar och evenemang de har om hållbar utveckling. Alla skolor i kommunen är antingen Skola för hållbar utveckling eller har grön flagg. Kommunen engagerar också barn och ungdomar i olika medborgardialoger t ex om den nya stadsdelen hamnstaden.

4. Hur kan man på bästa sätt få vuxna att lyssna på yngre? 

Alla ungdomar i kommunen kan lämna in både synpunkter och medborgarförslag. Medborgarförslagen går direkt till politikerna. I alla politiska beslut skall man göra en barnkonsekvensanalys. Där finns bla en fråga om barn och unga har blivit tillfrågade och fått uttala sig inför beslutet. Det har satt mer fokus på att lyssna på de unga.

5. Har ni politiken med er i ert arbete för miljö och hållbar utveckling? 

Ja, vi har t.o.m ett särskilt miljö- och klimatutskott. Politiken har antagit en Plan för energi och klimat och riktlinjer för hållbart byggande som följer miljöbyggnad silver samt även inkluderar hållbar samhällsplanering. Förra året infördes en rutin om att alla investeringar skulle hållbarhetsbedömas ur alla tre dimensioner så att man inför beslutet har den bedömningen med sig.

6. Berätta om den viktigaste och största förändring kommunen har gjort för att positivt påverka samhället! 

Vi har sedan länge legat långt framme i miljöarbetet och ligger bland Sveriges 20 bästa kommuner inom miljöområdet. Alla personal har fått utbildning i bemötande vilket nu visar sig i högre betyg i medborgarundersökningarna. Nu gör vi en bred satsning inom skola och omsorg på tidiga samordnade insatser för att förebygga utanförskap.

7. Hur är platserna i kommunfullmäktige fördelade mellan partierna? 

S 21 st , M 11 st V 4 st , C 4, Fp 3 st, Kd 3 st , Mp 3 st , Sd 2 st = totalt 51 mandat

8. Skulle ni kunna ordna mer sommarjobb åt ungdomar inom kommunen?

Inom vård och omsorg söker vi varje år sommarvikarier som har vårdutbildning. Även Park & gata söker extrapersonal på sommaren. Gymnasieelever erbjuds 3 veckors sommarjobb i kommunen eller i företag där kommunen betalar lönen till dem, men det är fler sökande än antalet platser. Tack vare att vi är en turistkommun så finns det många sommarjobb inom besöksnäringen.

9. Varför är inte skolmaten helt ekologisk och efter säsong? 

Skulle bli billigare, bättre för miljön, godare, nyttigare och ge mer energi. Kommunens mål är 32 % av matbudgeten skall gå till ekologiska livsmedel och vi har nått 27,1 % redan. I det nya livsmedelsavtalet har vi fått in lokal och säsonganpassad mat som temadagar men i övrigt kan vi bara ställa krav på kvalitet men inte krav på ursprungsland i den offentliga upphandlingen

10. Vad görs inom kommunen för att hjälpa dem i utanförskap och minska segregation? 

För att motverka utanförskap görs nu en bred satsning på tidiga samordade insatser. Vi är en liten stad och det är inga stora skillnader mellan olika stadsdelar som skulle kunna skapa segregation Genom kunskap, internationella kontakter, studieresor och utlandspraktik m m försöker vi skapa relationer med människor i andra länder.

Skriv en kommentar

Your email address will not be published.