Svar på ”Feminism och jämställdhet?”

Det här med att pojkar får ta för sig medan flickor ska vara lugna. Visst är det så att allting skulle vara mycket bättre om man tog tag i problemen från början, redan vid bråken på fotbollsplanen. Alla problem. Men så är det inte. Pojkarna ursäktas med att ”pojkar är ju pojkar” med ett skevt leende. När flickan gör samma sak är hon missanpassad. Samma sak är det i klassrummet där pojkarna pratar rätt ut, ofta utan att någon säger till dem, medan tjejerna inte får lika många chanser att svara ens när alla räcker upp handen när de vill säga något. Tjejen lär sig att om hon inte är tyst, snäll och väntar på sin tur så är det något fel på henne, samtidigt som det är helt okej för hennes bänkkamrat Kalle att göra samma sak. Du har alltså rätt, samma handlande ska få lika konsekvenser. Det handlar om en balans mellan att lyfta fram flickorna och att visa pojkarna att otillåtet uppförande inte gynnar en. Och dina siffror föresten, hur kommer det sig att kvinnor har högre betyg än männen, men ändå lägre betalt?

Jag är säker på att det är väldigt jobbigt och påfrestande att vara ute i krig. Men det är det nog också att ta hand om barn, säkert fem-sex stycken, ensam under knappa förhållanden. Skillnaden är att männen i krig hyllas som hjältar medan kvinnnans insats hamnar i skymundan. Medan mammorna uppfostrade nästa generation så dödade papporna sin egen, vad ligger logiken i att hylla mannens insats mer än kvinnans?

Det är synd om alla pappor som i dag känner sig diskriminerade i rättstvister om barn. Därför måste vi krossa alla fördomar om att mammor automatiskt skulle vara bättre föräldrar än pappor så länge de inte knarkar eller är dömda för mycket grova brott. Vi måste krossa sexismen!


Och den slimmade kroppen dyker, precis som du säger, upp överallt. Det går att försöka köpa tidningar som inte stödjer dessa sjuka ideal. Men det förekommer inte bara i tidningar. För sexualiseringen av de offentliga rummen är ett faktum. När man går på stan en vanlig dag så blir man överröst av dessa ideal. Reklamaffischer på ofta väldigt smala, sminkade, halvnakna tjejer som många gånger är retuscherade, och skyltdockor som ibland är så smala att väldigt få levande personer kan se ut så utan att vara sjuka. Och tv-reklamerna är svåra att undvika om man inte vill hålla sig till SVT. Det går att bojkotta dessa varor, men det är svårt. Det är inte bara produkter främst riktade mot kvinnor som marknadsförs på detta sätt, och de flesta män verkar inte vara speciellt intresserade av någon bojkott på grund av detta. Men visst ska vi inte bara skylla i från oss, vi måste försöka!

Att låta barnen bestämma själva låter jättebra. Men det är inte så lätt i dagens samhälle där man kollar snett på en pojke som vill gå omkring i prinsessklänning. Och när leksakerna är på olika avdelningar i affären beroende på om det är riktat mot flickor eller pojkar. Och när det är samma sak med kläderna. Här ligger det på föräldrarna att försöka uppfostra sitt barn till en bra person och inte till en bra flicka eller bra pojke. Men är det för mycket begärt att be samhället hjälpa till?
Att det finns biologiska skillnader mellan oss människor kan man ju inte förneka – män kan inte föda barn. Men varför skulle inte en man kunna ta hand om ett nyfött barn lika bra som en kvinna, frågar jag mig. Visst, han kan inte ge barnet mjölk, men mellan amningarna förstår jag inte varför det skulle vara absurt?

Och tänk vad synd det är att tonårsrevolt när den är som bäst ofta inte är mer än en tonårsrevolt.